Kulturell förankring av mödravården kan skapa ökad trygghet
Grönländska familjer som väntar barn känner en stor trygghet i den kulturella kontext som utgörs av den närmaste familjen, hemmiljön och de lokala traditionerna. Med en tydligare kulturell förankring av mödravården kan man minska risken för att den blivande familjen söker egna vårdlösningar som ligger utanför, och ibland går emot, de rådande offentliga systemen. Det visar en avhandling vid Nordic School of Public Health NHV.
I Norden, såväl som i många andra delar av världen, begränsas mödravården till den fysiska hälsan hos den blivande modern och försummar därmed kulturella faktorer som påverkar familjebildningen och kan inverka på både graviditet och förlossning. Barnmorskan och forskaren Ruth Montgomery-Andersen har undersökt hur yttre faktorer såsom familj/släkt, sociala nätverk och samhällskontext påverkar blivande mödrar på Grönland.
Det finns en ”kulturell plats” för förlossningen på Grönland, där den barnväntande familjens förmåga att stärka banden inom familjen, släkten och det lokala nätverket bidrar till familjens hälsa. Trots detta är mödravården utformad på ett sätt som tvingar många kvinnor att lämna sina hem och närstående i upp till fyra veckor i samband med förlossningen.
I en avhandling vid Nordic School of Public Health NHV påtalar Ruth Montgomery-Andersen vikten av ett helhetsperspektiv på familjebildning, graviditet och förlossning, och ett samlat grepp om mödravården som tar hänsyn till både fysiska, sociala, andliga och kulturella faktorer.
– Den grönländska mödravården har inte i önskvärd utsträckning utformats i dialog med blivande föräldrar och samhället i stort. Som en följd av detta tenderar familjerna att söka egna vårdlösningar inom de rådande offentliga vårdsystemen, förklarar Ruth Montgomery-Andersen.
Doktorsavhandlingen: Faces of Childbirth – The Culture of Birth and the Health of the Greenlandic Perinatal Family.
