Nyexaminerade tidigarelärare ger upp ideal från studietiden
Idéer om reformer inom matematikundervisningen blandas snabbt ut med kulturen på arbetsplatserna tidigarelärarna kommer till. Brist på engagemang, möten med likasinnade och positiv feedback för en ny typ av undervisning är orsakerna. I en avhandling från Linnéuniveristetet beskriver Hanna Palmér processen att bli tidigarelärare med fokus på de nyexamninerade lärares perspektiv.
I en avhandling från Linnéuniversitetet beskriver Hanna Palmér processen att bli tidigarelärare med fokus på matematikundervisning med utgångspunkt från nyexaminerades lärares egna perspektiv. Studien är etnografisk där sju tidigarelärare har följts under två år med start strax före examen från lärarutbildningen.
Avhandlingen visar att vid tiden för sin lärarexamen har tidigarelärarna en vision att förändra matematikundervisningen i skolan i linje med den matematikundervisning de kommit i kontakt med på lärarutbildningen.
– När de tog sin examen framhöll lärarna jag följde en reforminriktad matematikundervisning och de tog avstånd från den matematikundervisning de själva mött som elever i skolan och under praktikperioder, berättar Hanna Palmér.
Enligt henne tycker lärarna att matematikundervisning och framför allt reformering av matematikundervisning var något viktigt. Verkligheten som lärare blir emellertid annorlunda, där får matematik och matematikundervisning en mycket undanskymd roll.
De två åren efter examen ser mycket olika ut för tidigarelärarna i studien, men gemensamt är att deras matematikundervisning influeras av olika sociala grupperingar där matematik och/eller matematikundervisning är del av den delade repertoaren. Reforminriktad matematikundervisning är dock en sällsynt grupp och blir allt mer avlägsen för lärarna eftersom möjligheterna till engagemang och fysiska möten med likasinnande försvinner. Under studiens två år får tidigarelärarna nästan ingen feedback för sin matematikundervisning och de får ingen positiv feedback för den reforminspirerade matematikundervisning de uttryckte som central inför examen.
– Att arbeta på skolor där det finns sociala grupperingar där matematik och matematikundervisning utgör centrala delar är nästan en förutsättning för att nyexaminerade lärare ska utveckla en professionell identitet som tidigarelärare med fokus på matematik säger Hanna Palmér
Hanna Palmér är verksam vid Institutionen för matematikdidaktik vid Linnéuniversitet i Växjö. Hon är grundskollärare och har många års erfarenhet av läraryrket både som klasslärare i grundskolan och som lärarutbildare. Forskarstudierna har bedrivits under handledning av Jeppe Skott, Linnéuniversitetet och Cecilia Kilhamn som är verksam vid Göteborgs universitet.
Avhandlingen “To become, or not to become, a primary school mathematics teacher. A study of novice teachers’ professional identity development” behandlas vid ett offentligt försvar 14 maj, klockan 13:00. Disputationen äger rum i sal D1136, Hus D, Växjö. Opponent är professor Laura Van Zoest, Western Michigan University, USA.
