Vitaminbrist hos plankton hotar Östersjöns djurliv
En förändrad vitaminproduktion hos Östersjöns planktonsamhällen kan få allvarliga ekologiska effekter och orsaka bristsjukdomar hos både lax och sjöfåglar. Detta visar en ny avhandling i marin ekologi vid Stockholms universitet.
Resultaten av avhandlingen visar att produktionen av vitamin B1 (tiamin) hos Östersjöns planktonsamhällen påverkas av yttre miljöförhållanden som till exempel vattnets temperatur och näringsinnehåll. Eftersom det är dessa plankton som förser Östersjöns alla andra organismer med det livsviktiga vitaminet kan miljöförändringar därför leda till ett förändrat innehåll i hela näringsväven och till och med orsaka allvarliga bristsjukdomar hos vissa djur.
Brist på just tiamin har under de senaste decennierna rapporterats hos flera djurarter i Östersjön som till exempel lax och sjöfåglar. Mycket tyder nu på att dessa bristsjukdomar kan vara ett resultat av storskaliga förändringar hos Östersjöns planktonsamhällen.
– Alla djur behöver tiamin för att överleva, men eftersom de inte kan producera det själva är de helt beroende av det tiamin som produceras av växtplankton, säger Peter Sylvander, doktorand vid Stockholms universitet.
Resultaten visar att halten av tiamin i Östersjöns planktonsamhällen generellt sett är relativt höga men att halterna sjunker ju högre upp i näringsväven man tittar vilket kan förklara varför tiaminbrist hittils bara har setts hos djur längst upp i näringsväven.
– Att inga liknande resultat har rapporterats från andra områden kan vara ett tecken på att Östersjön som ekosystem är mer känsligt för vitaminbrist än andra hav. Kanske beror det på att djur och växter som lever här har ett större behov än på andra håll, säger Peter Sylvande.
