Språkliga brister inget stort hinder i studie- och yrkesvägledningssamtal
En förutsättning för ett lyckat studie- och yrkesvägledningssamtal är att parterna förstår varandra, vilket ibland kan vara en utmaning särskilt när den ena parten har svenska som andraspråk. Men svårigheter att uppnå samsyn beror oftare på skillnader i kunskap om utbildning och arbetsmarknad än språkliga brister.
Karin Sheikhi, Göteborgs universitet, har undersökt videoinspelade studie- och yrkesvägledningssamtal inom vuxenutbildningen. De fyra sökande har svenska som sitt andraspråk och är relativt nyinflyttade i Sverige.
– Övergripande präglas samtalen av samarbete som i hög grad leder till att man kan förstå varandra, i synnerhet i fråga om begränsade frågor, så kallad lokal förståelse. Med sökande som är nybörjare på kommunikationsspråket skulle man kunna förvänta sig att språksvårigheter orsakar problem i samtalet. Men i själva verket är språkliga tillkortakommanden inget stort hinder, säger avhandlingens författare, Karin Sheikhi.
Sökande som är relativt nya i det svenska samhället har naturligtvis mindre kunskaper om utbildningssystem och om arbetsmarknad. Något som kan göra det svårt för den sökande att förstå exempelvis vilket sammanhang en fråga hör hemma i och förståelse av större sammanhang, så kallad global förståelse. Det kan exempelvis vara svårt att värdera två utbildningsalternativ och avgöra vilket som är lämpligast. I förlängningen kan sådana svårigheter naturligtvis påverka andraspråkstalande sökandes möjligheter att dra nytta av samtalet som ett sätt att göra välgrundade val.
En av Karin Sheikhis slutsatser är lite förvånande att de andraspråkstalandes språkliga nivå inte verkar ha avgörande betydelse för hur väl samtalet flyter. I stället verkar andra aspekter av samtalsförmågan vara viktigare, inte minst förmågan att dra nytta av sin samtalspartner i samarbetet.
– Det gemensamma arbetet mot delad förståelse blir mer framgångsrikt då andraspråkstalaren vågar stå på sig och inte ger upp trots att förhandling om förståelse ibland kan bli lite besvärande för båda parter.
I den här typen av samtal där den ena parten är andraspråkstalare kommer ett stort ansvar att vila på förstaspråkstalaren som kan underlätta för andraspråkstalaren på flera sätt. Genom att vara lyhörd kan hon eller han skapa samtalsutrymme för sin samtalspartner, till exempel genom att göra fler och längre pauser i samtalet och genom att ibland använda en mer vardaglig samtalsstil.
Ett studie- och yrkesvägledningssamtal är ett av många så kallade institutionella samtal vi som medborgare deltar i. Samtalen är ofta en del av de möten med myndigheter och institutioner som på olika sätt har inflytande över vårt liv. Att vi förstår varandra är förstås kritiskt.
– Jag hoppas att min avhandling kan ge några insikter om villkoren för dessa samtal för de nära en och en halv miljon människor som är födda utanför Sverige. Förhoppningsvis kan delar av resultaten användas i samtalsutbildningar för vägledare, socialsekreterare, handläggare och andra yrkesgrupper där samtalet är en central del av yrkesutövningen, säger Karin Sheikhi.
FAKTA
Avhandlingens titel: Vägar till förståelse. Andraspråkstalare i samtal med en studie- och yrkesvägledare. Opponent: Gunlög Sundberg, fil. dr i nordiska språk vid Stockholms universitet Avhandlingen finns digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/32652
