Skolutveckling står tillbaka för ekonomisk styrning
Skolledning och lärare förväntas arbeta med skolutveckling och kompetensutveckling. Det är den lokala skolans sätt att leva upp till den nationella policyn för styrning av skola och förskola. Men en avhandling från Göteborgs universitet visar hur ekonomisk och politisk styrning och förändrade förutsättningar kan utgöra hinder för effektiv skolutveckling.
Lena Tyrén har i sin avhandling studerat hur en grupp lärare i ett skolutvecklingsprojekt gick tillväga för att undersöka möjligheterna att förändra sex- till nioåringars skriv- och läslärande genom att använda datorn som ett komplement till övriga undervisningsmetoder. Projektet sammanföll med omstruktureringar och förändringar i skolan. Detta fick till följd att Lena Tyrén också analyserade hur politisk och ekonomisk styrning kan inverka på ett pågående utvecklingsprojekt.
Under utvecklingsprojektets inledande läsår arbetade lärarna gemensamt med att utveckla och förändra undervisningen. I intervjuer med lärarna lyfts speciellt vikten av kvällsmöten och samtalstid som centrala. Studien visar att eleverna motiverades att utveckla och bearbeta sina texter när de skrev på datorn.
Texterna fick ett kvalitativt bättre innehåll och blev längre än vad lärarna var vana vid från tidigare elevers handskrivna texter. Men när betydande förändringar i skolans organisation på grund av ekonomiska besparingar skedde förändrades det pågående utvecklingsprojektet. Den försämrade ekonomiska situationen på skolan påverkade arbetsvillkoren i form av uppsägningar och möjligheten att bedriva skolutveckling som var planerat.
– Ökad ekonomisk styrning kan vara en fara på lång sikt för effektiv skolutveckling. Kontinuitet inom lärarlag är viktig för att utvecklingsprojekt ska generera förändring och långsiktig förbättring i praktiken. Ekonomin som styrande faktor innebär att det blir problematiskt att driva skolutveckling som lärare och skolledning önskar. I den skolkultur vi har idag, med bland annat stark konkurrens mellan skolor och en ständig reformering av skolan, blir det svårt att driva ett långsiktigt utvecklingsarbete, säger Lena Tyrén.
När lärare byttes ut avstannade processen i studiens utvecklingsprojekt.
– Men min avhandling visar också att oavsett svåra förhållanden kommer lärare att fortsätta att utveckla innovativa och kreativa undervisningsmetoder. Lärarna fortsätter med det de tror på och det som gynnar elevernas lärande, fast i helt nya konstellationer och med annan teknik inom ramen för skriv- och läslärandet, säger Lena Tyrén.
Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, Göteborgs universitet.
Lena Tyréns avhandling heter Vi får ju inte riktigt förutsättningarna att genomföra det som vi vill — en studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken. Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Disputationen äger rum fredagen den 14 juni vid Högskolan i Borås.
