Barn som medforskare – en metod för delaktighet
Barn kan involveras i forskning om de har rätt förutsättningar och stöttas av vuxna, men deras forskningsintressen och metoder stämmer inte alltid med hur vuxna förväntar sig att de ska ta sig an uppgiften. Det visar en avhandling där barn har engagerats i forskarklubbar där fokus har legat på forskning om mat, ätande och matkonsumtion.
Att involvera barn som så kallade medforskare är en förhållandevis outforskad forskningsstrategi. I definitionen av medforskare ligger betoningen på med. Barnen är alltså inte självständiga forskare i traditionell mening. Förutsättningen är att vuxna initierar forskningen och stöttar dem i deras arbete.
– En av poängerna är att barnen som medforskare går från att vara forskningsobjekt till att bli delaktiga i själva kunskapsproduktionen. Medforskningen utgår från barns egna frågor, vilket kan ge värdefulla insikter i vad barn tycker och tänker, och vad som är viktigt för dem, säger Sandra Hillén, etnolog och avhandlingens författare.
Avhandlingen bygger på fältarbete i två skolor i Göteborgsområdet bland barn i femte klass. Barnens forskningsintressen avgjorde vilka frågor som skulle utforskas och på vilket sätt. Deras forskning om mat tangerade också frågor om hälsa och miljö.
– Forskarklubbarna innebar att barnen var delaktiga i flera forskningsmoment. De planerade, genomförde, analyserade och presenterade forskningen på ett självständigt vis och jag fungerade som en handledare för dem, säger Sandra Hillén.
Exempel på forskningsämnen som barnen valde var hur elever upplever maten och miljön i skolrestaurangen och hur mycket barn hjälper till med matlagning och matinköp. De metoder barnen använde var bland annat enkäter och intervjuer.
I forskarklubbarna formades barnen till medforskare, både av sig själva och av sammanhanget. Medforskningen var inte alltid helt bekymmersfri, men även mer stökiga situationer gav värdefulla insikter i barns engagemang i forskning.
– Forskaren har alltså inte samma kontroll över vilken typ av kunskap som produceras, som i de fall där barn är forskningsobjekt. Samtidigt kan det ses som en av medforskningens stora fördelar: det kan leda till oväntade infallsvinklar och ge forskningen nya perspektiv, säger Sandra Hillén.
Under fältarbetet gavs också möjligheten att utveckla metoden medforskning. Resultatet blev en modell för barns delaktighet i forskning som skulle kunna inspirera andra som arbetar med att involvera barn, inte bara i forskning, utan även i planering, utbildning, utveckling och beslutsfattande.
– Förhoppningen är att barn ska kunna ta större plats i alla sammanhang som berör dem, med utgångspunkt i att deras perspektiv är viktiga för hur vi formar samhället omkring oss, säger Sandra Hillén.
FAKTA
Sandra Hillén är verksam vid Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK). Hennes avhandlingsprojekt ingår i forskarskolan Miljö och hälsa: http://www.gmv.gu.se/miljohalsa
Avhandlingens titel: Barns medforskning — en metod med potential för delaktighet
Tid för disputation: fredagen den 6 september. Avhandlingen kan beställas från Institutionen för kulturvetenskaper: http://www.kultur.gu.se/publikationer/ (pris 150 kr) Avhandlingen finns också digitalt publicerad: http://hdl.handle.net/2077/33020
