54 miljoner kronor till forskning och utveckling inom området djurskydd
Kan kors välvärd mätas i tiden de putsar sig vid mekaniska borstar och hur mäter vi hur fiskar mår i moderna produktionssystem? Om detta handlar två av de tretton projekt som beviljats medel av forskningsrådet Formas.
Kan kors välvärd mätas i tiden de putsar sig vid mekaniska borstar? Putsningen ger god hygien som håller kor friska och skapar positiva känslotillstånd som bidrar till ett förbättrat immunförsvar. Men kor putsar sig mer än vad som behövs för att bli rena. De putsar sig när de ätit, idisslat och sovit klart. Betyder det att kor med mer ”fritid” mår bättre eftersom de kan putsa sig mer? Hur mäter vi hur fiskar mår i moderna produktionssystem? Fiskar kan inte visar känslor med mimik eller ljud utan signalerar rädsla med flykt. Med små mätare för blodtryck och elektriska impulser från stresskänsliga system som andning och hjärtslag, kan man via datasändare mäta fiskars reaktioner vid olika odlingsmoment. Om detta handlar två av de tretton projekt som beviljats medel av Formas idag.
– Det har kommit in många spännande ansökningar och i den här utlysningen har vi haft medel för både forsknings- och utvecklingsprojekt. Projekten handlar främst om djurskyddsfrämjande åtgärder och hur man ska kunna mäta hur djur mår. Det är först när vi har mätmetoder som vi med säkerhet kan fastställa vilka åtgärder som främjar djurens hälsa och välmående, säger Anna Ledin, Formas huvudsekreterare.
56 ansökningar kom in och 13 beviljas medel. Sju projekt avser projekt inom området djurskydd och sex stycken avser projekt inom djurskyddsbefrämjande åtgärder. Utlysningen har skett i samråd med Jordbruksverket.
Bakgrund
Forsknings- och innovationspropositionen 2012/13:30 konstaterades att de utmaningar som samhället står inför när det gäller utveckling av en hållbar produktion inom de areella näringarna bland annat innebär att kunskapen inom området djurskydd behöver stärkas. Det är angeläget att etiska och politiska diskussioner vilar på vetenskaplig grund och att förändringar i djurlagstiftning baseras på vetenskapliga fakta. Det finns flera viktiga forskningsområden. Exempel på detta är att lantbrukets utveckling mot större enheter skapar behov av utökad kunskap för att säkra en hållbar produktion med ett gott djurskydd. Det kan innebära att identifiera biomarkörer för nutrition, hälsa och välfärd men även att öka kunskapsbredden om djurs grundläggande beteende och behov. Med ett klimat i förändring och en växande globalisering ställs ytterligare krav på ny kunskap, bland annat om spridning av infektionssjukdomar och åtgärder kring dessa.