Kontorslandskapet kvar trots att forskningen dömer ut det
Forskningen är till stora delar enig om att att kontorslandskap vare sig är effektiva eller hälsosamma för de som arbetar där. Ändå är det ofta så nya kontor byggs. Forskare Susanna Toivanen kan nu visa att det beror på en bristande kontakt med forskningen.
Forskaren Susanna Toivanen kan i en studie om framtidens arbetsplatser som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond, visa att kontorslandskap trots att de ger anställda hälsoproblem, fortsätter att byggas. Anledningen är en bristande koppling mellan arbetsmiljöforskning och de som planerar framtidens kontor.
Susanna Toivanen är en av flera forskare i satsningen Flexit, som Riksbankens Jubileumsfond drivit för att öka utbytet mellan samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och näringslivet. Nu slutredovisar hon sitt projekt och har flera intressanta resultat. Hon pekar bland annat på de kommunikationsproblem som finns mellan arbetsmiljöforskning och praktisk kontorsutveckling.
– De står vanligen lång ifrån varandra, men här finns nu goda möjligheter för ett samarbete, säger Susanna Toivanen, som själv varit placerad på NCC, och därmed i praktiken faktiskt fört forskningen närmare de som planerar framtidens kontor.
Ytterligare ett problem som Toivanen kan peka på är att arbetstagarperspektivet inte är tillräckligt belyst. Det ökar risken för att branschen bygger kontor som faktiskt inte främjar arbetsmiljön. Här måste, menar Toivanen, både kommunikationen med facket och med forskningen utvecklas och bli bättre.
– Min forskning visar dessutom att det bland beslutsfattare finns en kortsiktighet i hur man planerar och bygger. Det handlar mer om snabba affärer, och hälsa och arbetsmiljö verkar inte vara av kommersiellt intresse, säger Susanna Toivanen.
