Sanering kan göra jorden giftigare
Flera av de metoder som i dag används för att sanera förorenad mark misslyckas med att göra jorden mindre giftig. Det visar Ola Westman i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet där han också redogör för en helt ny metod för att mäta hur kemikalier påverkar nedbrytningen av fettsyror i kroppen när den utsätts för miljögifter.
Ola Westman har utvecklat olika biologiska testmetoder för att kunna bedöma risker med miljögifter. Tanken är att metoderna ska användas för att se vilka gifter som finns i förorenad mark och bidra till att göra saneringsmetoderna effektivare.
– En metod, som är vanligt förekommande nu, där man komposterar jorden och renar den biologiskt med hjälp av bakterier är inte effektiv. Kemisk analys kan visserligen visa att gifthalten minskat, men biologiska tester visar att andra gifter ökat. Det här leder till att sanerad jord kan bli godkänd utan att egentligen ha blivit renare.
Ny metod
En helt ny metod mäter hur kemikalier påverkar nedbrytningen av fettsyror i kroppen, fettsyrametabolism. När man sanerar förorenad jord, vill man bland annat få bort PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten), som ofta förekommer i marken på förorenade platser. Ett av dessa ämnen, benzo[a]pyrene, binder syre till sig under reningsprocessen och förändras till en oxiderad nedbrytningsprodukt.
Eftersom den här nybildade produkten är löslig i vatten, kan den sprida sig mycket lättare än tidigare och visar sig dessutom ökar fettsyrametabolismen kraftigt. Fettsyrametabolismen är en mycket viktigt del av energiproduktionen i cellerna hos människor och djur och när det sker en störning i denna funktion på grund av att ett gift kommit in i kroppen kan de påverkas negativt.
Den här tydliga förändringen av fettsyrametabolismen är både oroväckande och intressant och understryker att flera av de saneringsmetoder, som används i dag är otillräckliga och ofta misslyckas.
Behöver utvecklas
– Det är helt nya resultat av vilka effekter som orsakas av vissa miljögifter men som också kan uppstå i samband med sanering av olika förorenade områden. Testmetoderna behöver utvecklas ytterligare liksom saneringsmetoderna för att mer effektivt minska giftigheten i förorenad mark, säger Ola Westman.
Han menar att det har betydelse för att mark ska kunna användas säkert både i Sverige och på andra håll i världen. EU räknar med att det finns tre miljoner förorenade platser i Europa och i Sverige räknar Naturvårdsverket med cirka 80 000.
– Ren jord är värdefull inte bara för livsmedelsproduktion och rent vatten. Markanvändningen måste vara säker även i till exempel offentliga parker, lekplatser, hemträdgårdar och andra värdefulla områden.
Avhandlingen heter Development of bioassays for risk assessment of PAHs and PFASs in the environment.
