Svårlösta handelskonflikter kartlagda
När WTOs domstolar ska lösa konflikter som uppstår kring avtalet tar det ibland flera år. Nu har alla konflikterna kartlagts och det visar sig att det är när det rör sig om anklagelser om att inhemska lagar är dolda handelshinder som dispyterna drar ut på tiden.
Kartläggningen har gjorts av professor Henrik Horn i sitt projekt om hur inhemska politikinstrument påverkar handelsavtalen. När WTOs domstolar ska lösa konflikter som uppstår kring avtalet tar det ibland flera år. Nu har alla konflikterna kartlagts och det visar sig att det är när det rör sig om anklagelser om att inhemska lagar är dolda handelshinder som dispyterna drar ut på tiden.
WTO-avtalet syftar till att liberalisera handeln mellan medlemsländerna. Inte bara importtullar regleras utan också nationella skatter och regleringar som används i protektionistiska syften, faller under avtalet. De är dock svåra att reglera i internationella avtal, eftersom de oftast inte syftar till att begränsa handeln, utan exempelvis vill främja miljön. Henrik Horn har nyligen slutrapporterat sitt projekt Inhemska politikinstrument i handelsavtal, som finansierats av Riksbankens Jubileumsfond, där han studerarat aspekter av hanteringen av inhemska politikinstrument, det vill säga de nationella skatter och regleringar som också regleras av WTO.
En viktig del av projektet är den databas som utvecklats, och som följer alla legala dispyter som tagits upp i WTO sedan dess start 1995 till och med 2011. Det har varit ett digert arbete.
– All information har tagits manuellt ur tusentals WTO-dokument, som ofta är på över hundratals och ibland tusentals sidor, och de här uppgifterna, är nu allmänt tillgängligt och kan användas av forskare i ekonomi, juridik och statsvetenskap, säger han.
Datasetet har sedan använts till att belysa olika aspekter av utnyttjandet av WTO:s tvistelösningsmekanism och särskilt den roll som de inhemska skatterna och regleringarna spelar. En sådan fråga är varför det ofta tar så lång tid för WTO-domstolar att fatta beslut, det kan faktiskt handla om flera år.
– Det finns en allmän uppfattning att skälet till den långa tiden är att WTO-domstolarna har svårt att hantera dispyter om inhemska politikinstrument, förklarar Henrik Horn. Sådana dispyter sägs ofta vara särskilt svåra att hantera för att de involverar komplicerad och oklar lagstiftning, berör tekniska eller vetenskapligt komplicerade frågor och dessutom kan vara politiskt känsliga. Avsikten med en del av projektet har därför varit att belysa varför vissa dispyter, men inte andra, tar så lång tid att behandla. Resultaten pekar på att detta till viss del, men inte bara, tycks vara relaterat till dispyternas komplexitet, säger Henrik Horn.
Projektet har även studerat vilken status internationella miljöavtal ska ha i WTO-dispyter.
– Det står vare sig i WTO-avtalet och normalt inte heller i miljöavtal något om ’hackordningen’ mellan avtalen, om de skulle strida mot varandra, säger Henrik Horn.
– Vi argumenterar för att miljöavtal inte ska anses dominera WTO-åtaganden i WTO-dispyter. WTO-domstolarna skulle annars fatta beslut om hackordningen mellan avtalen som medlemsländerna själva avstått från att ta, vilket de inte har kompetens för att göra, menar Henrik Horn.
Läs hela slutredovisningen [Ref 1]på www.rj.se
