Mångfaldsbarometern 2013: fler är positiva till mångfald – de mest negativa ökar mest
Andelen som är positiva till mångfald i det svenska samhället har kraftigt ökat mellan 2012 och 2013 och utgör en klar majoritet, knappt 74 procent. Samtidigt är andelen med extremt negativa attityder större än någonsin, nära 6 procent. Det visar Mångfaldsbarometern, den årliga studie som undersöker den svenska befolkningens attityd till etnisk mångfald.
med extremt negativa attityder större än någonsin, nära 6 procent. Det visar Mångfaldsbarometern, den årliga studie som undersöker den svenska befolkningens attityd till etnisk mångfald.
Initiativtagarna bakom Mångfaldsbarometern vill genom studien bidra till diskussionen om mångfald i det svenska samhället. Kännedomen om svenska folkets attityder är viktiga eftersom de kan få en stor påverkan på det framtida samhällsklimatet.
Postal enkät. Studien genomförs med postala enkäter till ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen över 18 år. Datainsamlingen skedde under månaderna maj och juni.
Urvalsstorleken uppgår till 762 individer. Med hjälp av olika statistiska beräkningar och skapade index behandlas det statistiska materialet i årets rapport för att kunna jämföras med resultaten från åren 2005-2012.
Fler positiva, fler extremt negativa. Enligt Mångfaldsbarometerns Index för Globala attityder är i årets mätning fortfarande en klar majoritet (73,9 %) av den svenska befolkningen över 18 år positiva till mångfalden. Andelen positiva har kraftigt ökat med sex procentenheter sedan 2012.
Andelen med extremt negativa attityder ökar dock också i de flesta samhällsgrupper och är nu knappt 6 procent, den högsta andelen sedan mätningarna startade 2005. 10 procent uppger också att man har dåliga erfarenheter från invandrare.
– På kort sikt sker en viss polarisering i attityderna till mångfald men de långsiktiga tendenserna visar snarare på att de positiva attityderna ligger stabilt kring 70 procent av befolkningen, medan andelen med de extremt negativa attityderna också ligger relativt stabilt – men kring fem procent av befolkningen, säger Orlando Mella, professor i sociologi vid Uppsala universitet.
Utbildningsnivå förklaring till positiv attityd. Kvinnor, personer med högskoleutbildning, boende i storstäder samt den yngre åldersgruppen är i större utsträckning än andra samhällsgrupper mer positiva. Utbildningsnivå är bland dessa faktorer den viktigaste förklaringsvariabeln.
En majoritet av svenskarna är för invandrares kulturella, språkliga och sociala rättigheter i Sverige. Dock är en majoritet också för tuffa tag mot invandrare som är brottslingar. Det finns också en betydande misstänksamhet mot att det är de sociala förmånerna som är orsaken till att invandrare kommer till Sverige.
Motstånd bottnar i religion och kultur. Svenskarna är även i årets undersökning mer positiva till etnisk mångfald när det handlar om arbete och boende. Motståndet mot mångfald bottnar i större utsträckning i religion och kultur.
En majoritet av befolkningen anser också att muslimska kvinnor är mer förtryckta än icke-muslimska kvinnor. Attityderna till rättigheten att bära slöja varierar kraftigt beroende på vilken slöja det handlar om.
FAKTA
Professor emeritus Orlando Mella och docent Irving Palm vid Uppsala universitet är initiativtagare till Mångfaldsbarometern, en studie som sedan 2005 kartlägger attityderna till etnisk mångfald bland befolkningen i Sverige. De har årligen genomfört undersökningen sedan dess. Från och med 2013 har däremot Högskolan i Gävle, avdelningen för socialt arbete och psykologi, tagit över ansvaret för Mångfaldsbarometern.
Vid Högskolan i Gävle är professor Fereshteh Ahmadi, med erfarenhet av forskning om invandrare, ansvarig projektledare. Orlando Mella är dock fortfarande huvudforskare.
