Företagande ur ett könsperspektiv
Det påpekas ofta att Sverige har en relativt låg andel företagare som är kvinnor. En del av förklaringen kan vara att kvinnor i större utsträckning än män befinner sig i branscher där det är svårare att växla från en anställning till företagande. En annan förklaring kan vara att företagande inte är en optimal väg att förena arbetsliv och familjeliv.
När kvinnor skaffar barn kommer deras företagandestart senareläggas jämfört med männen vilket tyder på att kvinnors företagande inte primärt används för att kunna kombinera arbetsliv och familjeliv under småbarnsåren. Samtidigt visar det sig att familjesituationen i större utsträckning påverkar kvinnors drivkrafter bakom företagandet relativt mer än männens. Kvinnor verkar alltså i större utsträckning än männen valt att bli företagare därför att det har varit möjligt att förena med familjelivet. Det är några av resultaten som nationalekonomen Andreas Mångs redovisar i sin doktoravhandling som läggs fram vid Linnéuniversitetet den 18 oktober.
Resultaten i avhandlingen visar på stora skillnader i arbetstid mellan anställda och företagare. Bland företagande kvinnor arbetar i genomsnitt 30 procent mer än 45 timmar per vecka, motsvarande för anställda kvinnor är omkring 7 procent. Andelen företagande män som arbetar mer än 45 timmar veckor uppgår till drygt 56 procent, vilket jämföras med cirka 18 procent av de anställda männen. Det visar sig att även om man tar hänsyn till personliga egenskaper (som ålder, utbildningsnivå, antal barn i hushållet och civilstånd) kvarstår skillnaderna i genomsnittlig arbetstid. Företagandet i sig självt förefaller alltså ge upphov till längre arbetstider än vad som är fallet vid en anställning.
Företagarnas längre arbetstider innebär till stora delar liknande konsekvenser för företagande män och kvinnor. De mest framträdande skillnaderna mellan män och kvinnor tycks vara att oregelbundna arbetstider ökar tidspressen i arbetet för kvinnor (både anställda och företagare) medan män inte upplever motsvarande ökning. Företagarnas i genomsnitt längre arbetstider till trots så är de i genomsnitt mer nöjda med sin arbetssituation än anställda. Resultaten i avhandlingen tyder på att detta kan förklaras av att företagare i allmänhet har bättre möjligheter att själva styra över sina arbetstider än anställda.
Ett annat resultat som framkommer i avhandlingen är att motiven, eller drivkrafterna, bakom företagande tycks vara korrelerade med det ekonomiska utfallet. Personer som blir egenföretagare på grund av så kallade ”push”-faktorer (t.ex. arbetslöshet eller annat missnöje med sin tidigare arbetsgivare) har i genomsnitt lägre inkomster än andra egenföretagare.
Samtliga studier i Andreas Mångs doktorsavhandling bygger på ett unikt statistiskt material vilket kombinerar data från enkätundersökning med longitudinell registerdata.
Forskarstudierna har bedrivits under handledning av professor Dominque Anxo, verksam vid Linnéuniversitet. Sedan ett år tillbaka arbetar Andreas Mångs som analytiker på Arbetsförmedlingen.
Avhandlingen “Self-employment in Sweden: A gender perspective” behandlas vid ett offentligt försvar fredagen 18 oktober, klockan 13.00. Fakultetsopponent är professor Henry Olsson, verksam vid Uppsala universitet.
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se, 0470-70 82 67.
