Låt rektor leda
Mellan rektorer och politiker råder idag ett bristande förtroende. Rektorerna anser att lokalpolitikerna saknar tillräcklig kompetens samtidigt som politikerna saknar tilltro till rektorernas kapacitet och kompetens att utveckla skolan. Det är slutsatserna i forskningsrapporten, Rektor – en stark länk i styrningen av skolan, som tagits fram på uppdrag av SNS Utbildningskommission.
Författare till rapporten är Olof Johansson, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet och Elisabet Nihlfors, docent i pedagogik vid Uppsala universitet.
I rapporten redovisas en unik undersökning bland rektorer och lokalpolitiker i ansvariga nämnder i hela Sverige.
Några resultat ur undersökningen:
Bland rektorerna anser 43 procent att politikerna i utbildningsnämnden saknar tillräcklig kompetens för att utveckla skolan, samtidigt anser bara en knapp tredjedel av de ansvariga nämndpolitikerna att rektorerna har den kompetens som krävs.
Varannan rektor upplever att de saknar kontroll över viktiga beslut om skolans ekonomi och personal.
Rektorerna upplever en maktlöshet i relation till politikerna. Bara 11 procent av rektorerna anser att de kan påverka besluten i den politiska nämnden.
– Tidigare forskning visar att rektorn har stor betydelse som ledare för den pedagogiska verksamheten och elevernas resultat. Därför är det oroande att Sveriges rektorer upplever att deras ansvar och befogenheter begränsas av lokalpolitikernas styrning, säger Elisabet Nihlfors.
Forskarna ger ett antal förslag på åtgärder för att stärka rektorns roll och förbättra kommunikationen mellan skolpolitiker och rektorer:
Rektorn måste ges reella förutsättningar att styra skolans verksamhet. Kommunens roll ska vara att skapa goda förutsättningar för detta och ska inte kunna hindra rektorn från att utöva den ledarroll som beskrivs i den nya skollagen.
Inför en rikstäckande och obligatorisk utbildning för blivande rektorer med syfte locka fler till yrket och stärka rektorns professionella status.
Författare är Elisabeth Nihlfors, docent i pedagogik vid Uppsala universitet och Olof Johansson, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet.
Läs mer och ladda ner rapporten.
