Ny modell för gruvbrytning
Brytningsprocessen, från första prospekteringen till etablering av en gruva med avkastning, tar lång tid och kostar mycket pengar. Cecilia Lund, vid Luleå tekniska universitet, har i sin avhandling, tagit fram en modell som skulle korta den processen avsevärt.
Efterfrågan av råvaror har aldrig varit större och tillgångarna är starkt begränsade. Idag har de stora, rika, lättbrutna malmfyndigheterna redan exploateras. Nästa generation nya fyndigheter som ska förse branschen får förlita sig på malmfyndigheter som är både lägre i halt och storlek. Lägre mineralhalter kan också betyda att fyndigheten är mer geologisk komplex.
– Brytningsprocessen, från den allra första prospekteringen till etablering av en gruva med avkastning, har en tidshorisont av många år och kostsamma investeringar. Gruvetableringar utgör dessutom en kraftig påverkan på både miljö och samhälle, säger Cecilia Lund.
Därför finns behovet att redan i ett tidigt exploateringsskede kunna skapa realistiska modeller för att kunna simulera brytnings- och anrikningsprognoser. Cecilia Lunds forskning beskriver hur traditionell vetenskap kan sammanfogas och tillämpas i industrins vardag.
Detta är den första avhandlingen inom ämnet geometallurgi, vilket är ett relativt brett koncept.
– Metoderna måste vara billiga och snabba med avseende på analys av ett stort antal prover.
Framförallt ska metoderna vara praktiska att implementera i processen, vilket med fördel ska ske redan vid loggning av prospekteringsborrkärnor. Det helt nya är att jag tar hänsyn till hela geologin, säger Cecilia Lund.
LKAB:s järnmalmsfyndighet i Malmberget har fungerat som en case study i denna avhandling men den geometallurgiska modellen som beskrivs är utformad för att kunna fungera som allmänt tillämpbar för andra typer av fyndigheter.
