Hur kan vi undvika vårdskador?
Trots de ökade insatser som gjorts för att förhindra att patienter under sin sjukhusvistelse råkar ut för en vårdskada, är det fortfarande många som drabbas. En vårdskada är en skada som orsakats av hälso-och sjukvården och som hade kunnat undvikas.
I en avhandling från Linnéuniversitetet har Kristina Schildmeijer studerat metoder för att förebygga vårdskador.
Studier från Europa, inklusive Sverige, har visat att vårdskador drabbar cirka 9-12 procent. Förutom det mänskliga lidandet, innebär vårdskador stora samhälleliga kostnader. En god patientsäkerhetskultur är viktig för att förebygga vårdskador. Olika metoder finns utformade för detta. En av dem är strukturerad journalgranskning, där den dokumentation som gjorts i patientens journal under ett vårdtillfälle granskas.
De mest använda journalgranskningsmetoderna är Global Trigger Tool metoden och Harvard Medical Practice Study metoden. De har visat sig kunna identifiera fler vårdskador och även tillbud, i jämförelse med andra metoder. Vid en jämförelse mellan journalgranskning och fem lokala och nationella avvikelsehanteringssystem, identifierade journalgranskningsmetoden 118 tillbud medan totalt 16 identifierades via övriga system. Tio av dessa 16 tillbud hittades även med hjälp av journalgranskningsmetoden. Genom att studera journalgranskning mer ingående, kan värdefull information erhållas om hur dessa metoder kan användas på bästa sätt.
Kristina Schildmeijers avhandling har som övergripande syfte att utvärdera, jämföra och utvidga strukturerad journalgransknings kliniska användbarhet inom hälso- och sjukvård.
Avhandlingen visar att de vanligaste vårdskadorna som identifierades var vårdrelaterade infektioner och de vanligaste tillbuden var relaterade till läkemedel.
– Retrospektiv journalgranskning visade sig vara en användbar metod, både vad gäller identifiering av vårdskador och av tillbud, säger Kristina Schildmeijer. Retrospektiv journalgranskning identifierar fler vårdskador i jämförelse med andra metoder. Gemensam undervisning och träning i hur bedömningar ska göras kan ge en ökad samstämmighet mellan olika granskningsteam. Om metoderna ska användas för jämförelser mellan kliniker och sjukhus, är det viktigt med en samsyn vad gäller bedömningar.
Avhandlingen visar vidare att genom att även använda strukturerad journalgranskning för identifiering av tillbud kan man få ny och viktig information, som i sin tur kan användas för att förbättra patientsäkerheten och därmed förhindra att ytterligare patienter drabbas av vårdskador.
FAKTA
Kristina Schildmeijer är filosofie magister inom vårdvetenskap och sociologi. Hon arbetar som adjunkt vid Linnéuniversitetet. Avhandlingen ”Aspects of retrospective record review – A matter of patient safety” försvaras fredagen den 6 december. Opponent är professor emeritus Rune Sjödahl, Linköpings universitet. Beställ avhandlingen från Linnaeus University Press: lupress@lnu.se”>lupress@lnu.se.
