Svenskars livskvalitet blir inte sämre av en klimatomställning
Att en klimatmässigt hållbar livsstil skulle innebära att människor tvingas tillbaka till en levnadsstandard och nivå på livskvaliteten som rådde för länge sedan – det är en helt obefogad farhåga. Hävdar forskare vid bland annat Chalmers.
Det så kallade 2-gradersmålet kräver både tekniska lösningar och livsstilsförändringar. Bilåkande, flygande och köttätande är de tre klimatlaster som ökar totalt i Sverige idag, men måste minska eller hejdas.
De senaste tjugo åren har svenskarnas köttkonsumtion ökat med cirka 40 procent och utrikesflyget med cirka 190 procent.
Hur skulle svenskarnas livskvalitet påverkas av den klimatomställning som krävs för att nå 2-gradersmålet? Det har chalmersforskaren Jörgen Larsson och hans kollegor undersökt vid forskningscentrumet Mistra Urban Futures på Chalmers.
Forskarnas statistiska analyser visar att skillnader i bilkörande, flygande och köttkonsumtion mellan olika personer inte har något samband med skillnader i deras livskvalitet. De drar slutsatsen att farhågan att en klimatmässigt hållbar livsstil skulle innebära att människor tvingas tillbaka till en levnadsstandard och nivå på livskvaliteten som rådde för länge sedan är helt obefogad.
– Forskningen indikerar att människors livskvalitet efter en klimatomställning skulle vara ungefär som i dag, säger Jörgen Larsson. Flygandet är det område där vi kan se ett visst möjligt ”pris” i livskvalitet för att nå klimatmålen. Detta gäller främst för de grupper som flyger mycket, det vill säga höginkomsttagarna. Den enskilt viktigaste åtgärden för att uppnå radikalt hållbara utsläppsnivåer i vårt scenario för 2050 är att stabilisera flygandet på 2010 års nivå.
