Maktrelationer bidrar till svart ekonomi
Maktrelationer, hierarkier och olika typer av social dominans bidrar till den informella ekonomin i Kosovo, aspekter som tidigare förklaringsmodeller inte tar hänsyn till. Maktförhållanden genomsyrar den svarta ekonomin och bidrar till dess fortlevnad, visar en ny avhandling i statsvetenskap av Anna Danielsson vid Södertörns högskola och Uppsala universitet.
Anna Danielsson har knackat dörr i Kosovo. I tre omgångar har hon varit på plats i huvudstaden Pristina och runtom i landet för att intervjua främst småföretagare om informella ekonomiska praktiker, det vill säga den svarta sektorn och gråskalan fram till vitt.
– Det visade sig snabbt att det inte var så känsligt att prata om, eftersom det är mycket vanligt att på olika sätt vara en del av informella praktiker, exempelvis att som företagare ha en dubbel bokföring eller genomföra affärer med falska fakturor, säger hon.
I sin avhandling ”On the Power of Informal Economies and the Informal Economies of Power: Rethinking Informality, Resilience and Violence in Kosovo” har Anna Danielsson gjort en begreppsanalys av informell ekonomi och studerat de olika skolor som förklarar fenomenet. Framför allt har hon fördjupat sig i tre dominanta förklaringsmodeller: den strukturella, den legalistiska och den nätverksbaserade skolan. Dessa skolor har sedan 1970-talet legat till grund när internationella organisationer, som Världsbanken och International Labour Organization, försökt minska informalitet.
– Utifrån en begreppsanalys av de olika skolornas uppbyggnad och förståelse av informalitet får man även en insikt om alternativa dynamiker, i detta fall i Kosovo, som de inte kan ta hänsyn till, säger Anna Danielsson.
Framför allt saknar skolorna en förståelse för den roll som maktrelationer, hierarkier och olika typer av dominans – både materiella och symboliska sådana – spelar för att reproducera informella ekonomiska praktiker, anser Anna Danielsson.
– Utifrån min kritik av tidigare skolor, och med hänsyn till förhållandena i Kosovo, föreslår jag en ny konceptualisering av informalitet uppbyggd kring makt, praktiker, hierarkier och symboliskt våld, säger Anna Danielsson som för detta använt vissa centrala begrepp inom den franske sociologen Pierre Bourdieus tänkande.
Den nya begreppsliga förståelsen används i den empiriska analysen av informalitet i Kosovo från sent 1980-tal fram till 2011.
Inom informella praktiker i Kosovo finns olika grupperingar där vissa aktörer har en mer dominant position än andra.
– Den hierarkiska strukturen gynnar vissa och missgynnar andra, samtidigt som det finns en delad förståelse, gemensam för dessa grupperingar, om att ”det är så här det går till”. Den föreställningen gynnar alltså vissa medan andra missgynnas.
– Utifrån en begreppslig förståelse får vi nya insikter om hur informalitet reproduceras. En av mina förhoppningar är att detta bidrar med en ökad pluralism inom debatten om informella ekonomier, både på forskar- och policynivå, säger Anna Danielsson.
Titel: ”On the Power of Informal Economies and the Informal Economies of Power: Rethinking Informality, Resilience and Violence in Kosovo”
Disputation: Fredagen den 31 januari vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Dispuationen äger rum på engelska.
Opponent: Professor Vivienne Jabri vid King´s College, London
