Bättre cykelmiljö – vägen till ökad cykling
Att resan är bekväm och inte innebär stora omvägar är avgörande faktorer för att människor ska välja att cykla. Forskare på VTI rekommenderar att mer resurser läggs på åtgärder som gynnar cyklister, exempelvis sammanhängande cykelvägar och stöldsäkra parkeringsmöjligheter.
Att resan är bekväm och inte innebär stora omvägar är avgörande faktorer för att människor ska välja att cykla. Forskare på VTI rekommenderar att mer resurser läggs på åtgärder som gynnar cyklister, exempelvis sammanhängande cykelvägar och stöldsäkra parkerings-möjligheter.
En attitydundersökning har genomförts i Haninge, Huddinge, Landskrona och Örebro för att undersöka vilka faktorer som påverkar resenärers avsikt att cykla och hur man kan få den ”ovillige” cyklisten att börja cykla.
– Som väntat visar resultatet att sträckans längd har stor betydelse för om man väljer att cykla eller ej. Men även socialpsykologiska faktorer förklarar individens intention att cykla, där upplevd känsla av kontroll var speciellt viktig, säger Sonja Forward, forskare på VTI.
De svarande lade störst vikt vid att resan var bekväm, att de kunde hinna med vardagliga aktiviteter och att de kunde ta sig från A till B utan för stora omvägar. Olika personer befinner sig på olika steg i förändringsprocessen och påverkansinsatserna behöver anpassas efter detta. För att uppnå beteendeförändringar i valet av färdmedel måste fysiska åtgärder kombineras med bra marknadskommunikation, enligt rapporten.
– Det är viktigt att man har en långsiktig strategi som delas in i olika delmål där det slutliga målet är ökad cykling. Det är också viktigt att kampanjmakare noga definierar vilken målgruppen är, säger Sonja Forward.
För att nå den målgrupp som befinner sig på de första stegen i förändringsprocessen bör man lyfta fram cyklingens positiva aspekter. Mindre uppmärksamhet krävs för att övertyga människor om att cykling är bra för den egna hälsan och miljön, eftersom de redan är medvetna om detta. Den stora utmaningen är att övertyga resenärerna om att deras beteende är problematiskt och att de har mycket att vinna på att börja cykla.
– Åtgärder i detta skede kan vara att öka cykelns status, diskutera frågan i media men även på arbetsplatser så att resenärerna ständigt blir påminda om sitt val av transporter. Lyft fram cyklingens positiva aspekter som ger kortsiktiga belöningar och visa hur folk på ett lätt sätt kan ändra sina resvanor, säger Sonja Forward.
För att marknadsföra cykeln som ett attraktivt transportmedel måste budskapet vara trovärdigt och mer uppmärksamhet bör ägnas åt den fysiska miljön, enligt rapporten. Den viktiga frågan för planerare och beslutsfattare är om infrastrukturen möjliggör att man kan cykla på ett snabbt och bekvämt sätt. De bör även fråga sig om man ansträngt sig tillräckligt för att förebygga trafikolyckor och cykelstölder. Det gäller att i möjligaste mån se till att resenärens erfarenhet av det nya beteendet blir positiv, exempelvis säkerställa fungerande drift och underhåll, stöldsäkra parkeringar, skyltning, räcken att luta sig emot, sammanhängande cykelvägnät. Om så inte är fallet är risken stor att människor som har börjat cykla återvänder till sitt gamla beteende.