Ökad diabetesrisk om invandrarbarn föds i Sverige
Bara i Finland och på Sardinien är det vanligare att barn drabbas av diabetes än i Sverige. Barn till invandrade föräldrar behåller sin lägre risk, men om barnen föds i Sverige ändras bilden och risken att drabbas av diabetes blir högre. Dessutom blir de barnen sjukare än svenska barn. Det här visar barnläkaren Ulf Söderström i sin doktorsavhandling vid Örebro universitet.
Den delstudie i avhandlingen, som visade på skillnader mellan om barnet är fött i Sverige eller inte, väckte uppmärksamhet när den publicerades. Den tredje studien om barn från Östafrika (framför allt Somalia) publicerades i den amerikanska tidskriften Diabetes Care. Nu har en annan av delstudierna, som visar att barn till invandrade föräldrar är sjukare vid sjukdomsdebuten, accepterats av den engelska tidskriften Diabetic Medicine.
– Forskningen har glädje av att Sverige har bra befolkningsstatistik, vi kan visa data som gäller hela befolkningen, säger Ulf Söderström, som är verksam som barnläkare i Eskilstuna och intresserat sig särskilt för diabetes typ 1 och vilken betydelse arv och miljö har.
Det som sticker ut mest i avhandlingen är just den anmärkningsvärda skillnaden mellan om barnet är fött i Sverige eller inte, men vad det beror på finns det inga tydliga svar på. De ärftliga förutsättningar som finns i genetiken, kan påverkas av olika faktorer, det kallas för epigenetik och det är i detta förhållandevis nytt forskningsområde, som det är mest troligt att svaren finns.
– Vi tror att det har med den genetiska programmeringen att göra och hur den påverkas av olika förhållanden i hemlandet och i Sverige, vilka gener som slås på och av. Det kan handla om kosthållning, infektioner, andra förhållanden under graviditeten med mera.
Avhandlingen har jämfört barn med föräldrar från olika geografiska regioner och den största skillnaden i riskökning gäller barn från Östafrika, som hamnar på samma nivå som barn i Finland där det är allra vanligast att barn får diabetes. Även om man talar om små tal när det gäller riskökning, så är den tydlig.
Ulf Söderström har också undersökt vilka resultat tre års behandling av typ 1 diabetes gett för invandrarbarn /–ungdomar. De är sjukare när sjukdomen först visar sig och studien visar att behandlingen inte lyckas kompensera det, efter tre år har invandrarbarnen fortfarande sämre värden än svenska barn med diabetes.
– Vi tror att det här delvis kan ha med kultur och språk att göra. Vården måste bli bättre på att nå fram med information om sjukdomen och hur den ska behandlas både till barn och föräldrar.
