Rättvisa lärare motverkar politiskt missnöje
Ungdomar, som upplever att de blir rättvist behandlade av sina lärare, får ett högre förtroende för de politiska institutionerna. Det är inte innehållet i undervisningen utan relationen mellan lärare och elever som är avgörande. Örebroforskaren Ali Abdelzadeh har undersökt vad som orsakar och motverkar politiskt missnöje bland ungdomar i sin doktorsavhandling.
– Min forskning visar att ungdomar som inte har direkta erfarenheter och kunskaper om de politiska institutionerna utvecklar attityder till hela det politiska systemet utifrån sin relation till sina lärare, säger Ali Abdelzadeh.
Studien visar också att ungdomar som redan har en negativ inställning till politiska institutioner oftare upplever att de blir orättvist behandlade av sin lärare.
– Det innebär att samtidigt som lärarna har möjlighet att förändra elevernas attityd till politiken kan de också straffas av elevers förutbestämda idéer om hur samhället fungerar. Idéer som kan komma från föräldrar, kompisar eller media till exempel. Det går åt båda hållen, säger Ali Abdelzadeh.
Samtidigt betonar han att det politiska missnöjet inte är enbart negativt utan kan vara en bra drivkraft till förändringar i samhället. Han har delat in de kritiska ungdomarna i olika grupper och det är ungdomar som är missnöjda men ändå tror på demokratin, som han ser som en tillgång. De är bland annat mer intresserade av politik och samhällsfrågor, är mer toleranta gentemot människor från andra kulturer och har en högre grad av social tillit jämfört, exempelvis, med ungdomar som avfärdar demokratin som samhällsform.
– Det som gör dessa ungdomar till en tillgång är deras beredskap att bryta mot lagen om det skulle behövas. Men man ska skilja på dessa ungdomar, som kan tänka sig att demonstrera olagligt eller utföra aktioner där ingen kommer till skada, och ungdomar som jag klassar som fientliga, säger Ali Abdelzadeh.
De fientliga ungdomarna är inte enbart missnöjda med hur demokratin fungerar i praktiken utan föredrar andra ideologier och de kan tänka sig att bryta mot lagen även om andra kommer till skada.
– Det är den kombinationen som gör att de är ett potentiellt hot mot demokratins funktionssätt och effektivitet.
Den största gruppen ungdomar och unga människor är trots allt nöjda med hur det politiska systemet och dess institutioner fungerar i praktiken och tror på demokratin som idé och samhällssystem.
– Vår forskning visar att majoriteten av ungdomar är engagerade och intresserade. Inte på traditionellt vis inom partier, men att de är redo att träda fram om det behövs, avslutar Ali Abdelzadeh.
