Vilken kompetens behövs inom äldreomsorgen?

Magdalena Elmersjö undersöker även vilka värderingar och föreställningar om omsorgsarbetet och omsorgsmottagarna som knyts till frågan om vilken kompetens som behövs och varför. Undersökningen baseras på intervjuer med enhetschefer, omsorgsgivare och omsorgsmottagare. Genom att ge begreppet kompetens ett tredelat innehåll; vad man ska kunna, vad man ska göra och hur man ska förhålla sig visar hon i avhandlingen hur kompetensanspråk hänger samman med föreställningar om mottagarnas behov och hur dessa bäst tillgodoses. Avhandlingen bidrar med en helhetsbild över äldreomsorgen som en människobehandlande organisation och synliggör varför omsorgsarbetet ska se ut på ett visst sätt enligt studiens intervjupersoner.

Avhandlingens resultat visar att enhetscheferna och omsorgsgivarna menar att vissa av dagens omsorgsmottagare karaktäriseras av tacksamhet, passivitet och bristande insikter om betydelsen av aktivitet. Det praktiska arbetet kännetecknas därför av en aktivering av mottagarna.

Den kompetens som omsorgsgivarna använder för att omsätta aktiveringen i handling är framförallt personliga förmågor, exempelvis egenskaper som tålamod, lugn och lyhördhet. Aktiveringens mål har analyserats som att komma tillrätta med kroppens förfall. Det här knyter an till ett annat resultat från undersökningen, nämligen omvandlingen av delaktighetsbegreppet. I omsorgsarbetet förändras innehållet i begreppet delaktighet till att handla om att göra mottagarna deltagande i sin omsorg. Omvandlingen av delaktighet till deltagande får till följd att mottagarna ska tillgodose sina egna behov i så hög utsträckning som möjligt med empiriska exempel som att de ska bädda själva även om de är beviljade bäddning.

– Omvandlingen av delaktighetsbegreppet sker på bekostnad av mottagarnas möjlighet att påverka omsorgsarbetet. Utifrån en bedömning av vad enhetschefer och omsorgsgivare anser vara till omsorgsmottagarens bästa är det inte säkert att de äldres uttrycka behov hörsammas, säger Magdalena Elmersjö.

Omsorgsmottagarna har i sin tur ett annat centralt syfte för omsorgsarbetet nämligen att förhindra hemmets förfall. Mottagarna använder sig i huvudsak av tre strategier för att hantera en omsorgssituation där de inte alltid anser sig få hjälp med det de vill ha hjälp med: anpassa sig, avstå från behov och inta en positiv hållning.

– Mottagarnas position i organisationen innebär också ett lojalitetsproblem gentemot omsorgsgivarna och minskar deras möjligheter att föra fram klagomål och påverka sin situation till det bättre.

Magdalena Elmersjö är socionom och fil. licentiat i socialt arbete, och verksam vid socialt arbete, Linnéuniversitetet.

Avhandlingen ”Kompetensfrågan inom äldreomsorgen. Hur uppfattningar om kompetens formar omsorgsbehoven, omsorgsarbetet och omsorgsrelationen” försvaras vid offentlig disputation den 5 september 2014, klockan 10.15 i sal Myrdal, Hus K, Växjö.