Skolor konkurrerar med hjälp av idrott
Allt fler skolor erbjuder idrottsprofilerade utbildningar för att öka sin konkurrenskraft. Men det är ont om utbildade lärare på utbildningarna, som främst lockar pojkar med svensk bakgrund och som har högutbildade föräldrar. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet.
Sedan mitten av 1990-talet har utbudet av idrottsprofilerade utbildningar i Sverige ökat på alla skolnivåer och därmed också antalet berörda elever och lärare.
– Det ökade utbudet är nära sammankopplat med avregleringen av skolan och den därmed ökade konkurrensen mellan skolor. Det är ett sätt för skolorna att öka sin konkurrenskraft och locka fler elever, säger avhandlingens författare Magnus Ferry.
Mer än tio procent av alla gymnasieelever fick betyg i ämnet specialidrott enligt en några år gammal studie. En annan studie från 2011 visar att idrottsprofil återfinns på 26 procent av högstadieskolorna.
Magnus Ferry har i sin avhandling studerat de nämnda utbildningarnas betydelse för skolorna, skälen till att skolor erbjuder just denna profil samt vilka elever och lärare det är som deltar.
Studien visar att utbudet av idrottsprofilerade utbildningar verkar vara bättre anpassat till vissa elevers bakgrunder och behov. Detta beror i stor grad på hur utbildningarna organiseras och resulterar i att utbildningarna i hög grad lockar pojkar, elever med svensk bakgrund och elever med högt utbildade och idrottsintresserade föräldrar.
Resultatet av studien visar vidare att de lärare som deltar i verksamheten skiljer sig från övriga lärare i skolan, framförallt genom att de i stor utsträckning är tränarutbildade men sällan har en lärarutbildning. Detta kan leda till problem på gymnasienivå då lärarna utöver att undervisa också ska bedöma och betygsätta eleverna.
Avhandlingen baseras på registerdata, telefonintervjuer med 50 skolledare, samt enkäter till 677 elever och 109 lärare.
