Inga tidlösa uppgifter för lokalpressen
Vad lokalpressen – enligt sig själva – är, vad den gör, hur och varför, och för vem, är frågor som får väldigt olika svar vid olika tillfällen i historien. Det visar en ny presshistorisk avhandling där resultaten ifrågasätter föreställningen om tidlösa uppgifter och samhällsfunktion för lokalpressen.
De lokala dagstidningarna har genomgått betydande förändringar i hur de definierar sig själva, sin funktion och för vilken de säger sig utföra sina uppgifter. Det visare en ny avhandling vid Mittuniversitetet som undersökt hur fyra lokala tidningar i Gävleborgs län har formulerat och meddelat bilder av sig själva under de senaste 90 åren.
Den studerade perioden sträcker sig från 1920 och tiden för moderniseringen av den svenska pressen, fram till 2010 och dagens föränderliga medielandskap. Under den perioden har olika aspekter av de lokala tidningarna varit framstående i olika tidsperioder.
Mobilisering (1920-1945) – tidningarna beskriver sig främst som ett medel för politisk mobilisering och mediet uppfattas som ett politiskt verktyg eller vapen.
Förmedling (1935-1965) – tidningarna och deras teknik karaktäriseras som en snabb och avancerad förmedlare av världen utanför den lokala.<br /><br />- Granskning (1965-1995) – de lokala tidningarna beskriver sig som granskare av lokala myndigheter och andra makthavare.
Konstruktion (1995-2010) – tidningarna börjar beskriva sig som medskapare och utvecklare av lokala samhällen. I en globaliserad värld ger de lokala tidningarna sina läsare en känsla av plats och gemenskap.
– Lokalpressen är mycket olika saker vid olika tidpunkter. Resultaten av studien bidrar till att ifrågasätta de föreställningar som finns om pressens linjära ”utveckling” och tidlösa uppgifter samt samhällsfunktion, säger Mats Hyvönen, doktorand.
Digitaliseringen av medierna väntas medföra stora förändringar i medielandskapet och många förutspår slutet för den traditionella tidningen. Även om lokalpressen i dag sägs stå mitt i, eller inför, stora utmaningar, så är situationen inte unik i alla avseenden. Medielandskapet har alltid varit i förändring och pressen har alltid varit tvungen att anpassa sig till nya konkurrerande medier och nya ekonomiska förhållanden.
– Lokalpressen anpassar sig, liksom andra medier och företag, till sin samtid. Även om man vid olika tidpunkter beskrivit sig själv som villkor för demokratin, så har det varit viktigare att konkret kunna beskriva vad det är man gör för läsarna och vilket värde den egna produkten har, säger Mats Hyvönen.<
Avhandlingen ”Lokalpressens självbilder 1920-2010: Exemplet Gävleborg” försvarades vid Mittuniversitetet 12 september. Här hittar du hela avhandlingen.
