Vanligt med alkohol och droger hos omkomna
Alkohol, läkemedel och illegala substanser som påverkar hjärnan är vanligt både bland förare i trafiken och bland drunkningsoffer. Dessa substanser har troligen haft betydelse för den inträffade händelsen, enligt en avhandling från Umeå universitet.
– Problematiken när det gäller alkohol och droger behöver få ytterligare uppmärksamhet när man planerar preventiva åtgärder, både för att undvika dödsfall i trafiken och för att förhindra drunkning. Passagerare kan också spela en viktig roll genom att ingripa och förhindra alkoholpåverkade förare att köra, säger Kristin Ahlm, doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, som försvarar sin avhandling den 19 september.
Kristin Ahlm har i sitt avhandlingsarbete studerat omständigheterna för dödliga och icke dödliga trafikskador och för dödsfall genom drunkning i Sverige, samt förekomsten av alkohol och droger vid dessa händelser. Underlaget har huvudsakligen hämtats från Rättsmedicinalverkets databas.
För att studera relationen mellan avlidna passagerare och alkoholförekomst hos de ansvariga förarna har hon i en studie undersökt samtliga 420 avlidna passagerare i Sverige under åren 1993-1996. Av de förare som var vållande till kraschen hade 21 procent alkohol i blodet, jämfört med endast 2 procent av de icke vållande förarna.
I en prospektiv studie som Kristin Ahlm genomförde 2004-2006 i Norra Sverige påvisades alkohol i blodet hos 38 procent av de avlidna förarna, jämfört med 21 procent i gruppen skadade men överlevande förare. Bland de överlevande förarna var antalet alkoholpåverkade högst hos de yngsta medan antalet hos de omkomna var högst hos förare i övre medelåldern. Psykoaktiva substanser, som bensodiazepiner, opiater och antidepressiva läkemedel som påverkar hjärnans funktioner, var också vanligt förekommande och påvisades hos 7 procent av de avlidna förarna, respektive 13 procent hos de skadade men överlevande.
Kristin Ahlm har även undersökt samtliga 5 125 dödsfall på grund av drunkning i Sverige åren 1992–2009. Studien visar att drunkning var vanligast bland medelålders och äldre män. Hälften drunknade oavsiktligt, i form av en olyckshändelse, och alkohol förekom i 44 procent av fallen. Självmord utgjorde en tredjedel av alla drunkningarna. Det var vanligare att kvinnor som drunknat begått självmord, 55 procent, jämfört med män, 21 procent.
För att studera självmord genom drunkning mera i detalj, har Kristin Ahlm studerat 129 fall i norra Sverige. Denna studie visar att 53 procent av individerna hade vårdats på sjukhus på grund av en psykiatrisk diagnos under de senaste fem åren. Ungefär en tredjedel av dem hade tidigare gjort ett självmordsförsök. Resultatet av studien visar att alkohol i blodet förekom hos 16 procent och psykoaktiva droger hos 62 procent av individerna. Dessutom hade en tredjedel begått självmord genom drunkning inom en vecka efter utskrivning från sjukhus där de vårdats för psykisk sjukdom.
– Riktade insatser mot alkohol och droger kan förebygga dödsfall i trafiken samt drunkning. Det finns också en potential att förbättra eftervården för psykiskt sjuka och därigenom troligen minska risken för självmord, säger Kristin Ahlm.
Kristin Ahlm arbetar som forskningsassistent och är doktorand vid enheten för rättsmedicin, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet.
