Det godkända fusket i skolan
I alla samhällen förväntas den offentliga skolan bidra till att unga människor lär sig att känna social tillit både till sina medmänniskor och till samhällets institutioner. Olika former av fusk inverkar negativt på social tillit och elevers fusk i skolan uppmärksammas allt oftare som ett problemfyllt fenomen. Syftet med Lars Fonsecas avhandling är att öka förståelsen av hur lärande i relationen mellan individ och samhälle kan gå till i dagens skola och hur fenomenet skolfusk kan förstås i förhållande till villkoren för den tillvaro som gymnasieelever och lärare delar i skolan.
Enkätstudier visar att eleverna inte förstår skolfusk som ett självklart felaktigt agerande. Skolfusk tolereras socialt om det anses nödvändigt. Som nödvändigt fusk räknas dels när elever i återkommande svårigheter att klara den lägst godkända betygsnivån fuskar så att ett godkänt betyg uppnås, dels när elever i tillfälliga svårigheter fuskar sig till den betygsnivå som de vanligen brukar uppnå utan skolfusk.
– Eleverna förefaller inte att känna till det starka regelsystem som finns kring skolfusk, men utgår samtidigt ifrån att fusk inte är tillåtet säger Lars Fonseca. Eleverna upplever att lärare ”nästan blundar” för ett omfattande skolfusk och att betygssättning därför riskerar att bli orättvis.
Lärarna beskriver förhållandet mellan ett starkt regelverk mot skolfusk och den faktiska verksamheten som en ”skenvärld”. Lärarna upplever att de prioriterade förväntningarna på goda elevbetyg innebär att de dels inte bör jaga skolfuskare alltför flitigt, dels vid behov bör överväga att sänka kraven för lägst godkända betygsnivå genom så kallade snällbetyg. Lärarna upplever att förväntningarna på måluppfyllelse i form av betyg kommer från såväl elever, elevers föräldrar, skolledare som från samhället i stort. Lärarna tolkar skolledningens förväntningar på goda betyg som förknippade med att skolan bör framstå som attraktiv på en skolmarknad där skolor konkurrerar om de elever som finns. Lärarna ser det som problematiskt att kraven på goda kundrelationer med elever och deras föräldrar försvårar möjligheterna att agera för social fostran vad gäller till exempel skolk, sen ankomst och skolfusk.
Både eleverna och lärarna upplever att förväntningarna på alla elevers måluppfyllelse utan snällbetyg och skolfusk är orimliga att uppfylla. Eleverna och lärarna förefaller dessutom väl medvetna om såväl skolfuskets som snällbetygens betydande omfattning och om varandras tolerans av regelbrotten.
– Att som elev och lärare hantera skolfusk i vardagen innebär att lära sig att i dolt samförstånd koppla isär officiella regler och faktisk verksamhet, säger Lars Fonseca. En sådan dubbel agenda är oförenlig med officiella ideal i läroplaner och därigenom destruktiv för social tillit. Att tyst tolerera en dubbel agenda av godkänt skolfusk är att se som en aspekt av en dold läroplan.
Lars Fonseca är förskollärare och gymnasielärare och riktar sitt forskningsintresse emot att förstå elevers och lärares upplevda normkonflikter i pedagogiska praktiker.
Avhandlingen ”Det godkända fusket – normförhandlingar i gymnasieskolans bedömningspraktiker” försvaras fredagen den 17 oktober 2014, kl. 10.15 i sal V159, Stagneliusgatan 14, Kalmar. Opponent är professor Dennis Beach, Göteborgs universitet.
