Utlandsfödda främjar exporten
Företag som anställer utlandsfödda exporterar mer varor och tjänster än andra företag. Det är en viktig slutsats för Sverige som står inför två stora utmaningar: en stenhård internationell konkurrens och ett oroande högt utanförskap bland utlandsfödda.
I en rapport från Entreprenörskapsforum hävdar författarna att det är hög tid att betrakta migration som en del av det handelspolitiska ramverket och bättre ta tillvara utlandsföddas kompetenser och kontakter för att främja svensk internationalisering, särskilt i form av ökad tjänsteexport.
I rapporten, som heter Utlandsfödda och företagens internationalisering – ett lyft för tjänsteexporten? framkommer att informella handelshinder är en större barriär än tullar och kvoter i dagens globaliserade högteknologiska ekonomi. Utlandsfödda kan gynna svenskt näringsliv och öka internationaliseringen genom att minska det kommersiella avståndet till sina ursprungsländer.
Att anställa ytterligare en utlandsfödd person kopplas, för svenska företag, till i genomsnitt två procents mer tjänsteexport till den utlandsföddas hemland. Utlandsfödda personer med eftergymnasial utbildning som bott i Sverige kortare tid än fyra år är förknippade med en ökning av tjänsteexporten till ursprungslandet med i genomsnitt 18 procent.
Mindre exporterfarna svenska företag har mest att vinna på att anställa utlandsfödda. För svenska företag som aldrig har exporterat tjänster till ett visst land och anställer ytterligare en utlandsfödd person därifrån fördubblas sannolikheten att börja exportera tjänster dit.
För att ytterligare underlätta möjligheterna för utlandsfödda att främja företagens internationalisering föreslår därför författarna att:
1. Frågor om migration införlivas i det handelspolitiska ramverket. Eftersom migration har potential att främja internationalisering finns det anledning att sammanfoga delar av migrationspolitiken med handelspolitiken.
2. Kunskapen om utlandsföddas potential att främja internationalisering ökas och sprids. Relevanta myndigheter bör uppdras att nå ut till svenska företag, särskilt små- och medelstora, om hur anställning av utlandsfödda kan sänka trösklarna för internationalisering.
3. Utlandsföddas existerande kompetens tas tillvara, utbildning och kontakter och förbättras liksom möjligheter att upprätthålla nätverk och kontakter i ursprungsländerna. Se också över hur cirkulär migration, dvs att människor flyttar fram och tillbaka mellan länder, kan underlättas. Ge dessutom utländska akademiker, experter, entreprenörer och investerare möjlighet till permanent uppehållstillstånd i Sverige i högre utsträckning.
4. Underlätta internationaliseringen av utlandsföddas företag. Erbjud utlandsfödda entreprenörer fortbildning i internationalisering. Information om insatser och finansiering från marknadskompletterande aktörer som ALMI och Business Sweden kan förbättras, med fördel kommuniceras på andra språk än svenska.
FAKTA
Författarna är Andreas Hatzigeorgiou, fil dr från Lunds universitet och Magnus Lodefalk, ekon dr, Örebro universitet.
Ta del av rapporten Utlandsfödda och företagens internationalisering – ett lyft för tjänsteexporten?
Entreprenörskapsforum – forskning, nätverk och debatt för bättre förutsättningar för entreprenörskap, innovation och småföretag, www.entreprenorskapsforum.se.
