Ensembleundervisning i klassrummet granskad
Hur gör musiklärare för att ge varje elev det stöd som krävs för att spela i ensemble i klassrummet? Detta är en stor utmaning med tanke på att eleverna har mycket olika förkunskaper och ofta undervisas i stora grupper. Vi behöver bli bättre på att beskriva lärarstrategier som fungerar bra för att kunna ta vara på dem pedagogiskt.
Detta är en viktig utgångspunkt för Anna Backman Bister avhandlingen ”Spelets regler – en studie av ensembleundervisning i klass”. Anna har utifrån ett kulturpsykologiskt perspektiv granskat tre musiklärares interaktion med sina elever, och hur de på olika sätt anpassar ensemblespelet individuellt till eleverna.
Två av de strategier som framkommer i avhandlingens resultat innebär att lärarna organiserar undervisningen så att den öppnar för kamratlärande och flexibilitet när det gäller verktyg för lärande, som olika slags notation.
– Jag har konstaterat att lärarna använder ett antal olika strategier, och identifierat tre praktiker som har mycket gemensamt men också skiljer sig åt: jag har kallat dem ”Replokalens praktik”, ”Handledande praktik” och ”Ensembleledande praktik”.
– Man kan säga att strategierna används för att organisera elevernas frihet i form av individuella kombinationer av verktyg för att lära sig låtar och spela dem i större eller mindre grupper. Vissa använder noter, andra gitarrtabs, några lyssnar på Spotify och tar ut själva: en elev använde mobilen för att fotografera lappar på flygeln hemma och sedan kombinera bilderna med noter osv.
– Kanske har vi i dagens musiklärarutbildning inte riktigt hunnit i kapp med att utveckla professionella begrepp för att verkligen kunna beskriva och därmed ta vara på samspelet mellan individuellt och kollektivt i klassrummet, fortsätter Anna. Det är en av frågorna jag diskuterar i avhandlingen.
Det är viktigt att som musiklärare bli medveten om, att kunna hantera och problematisera den här mångfalden, menar Anna. För individanpassningen kan ju också innebära en risk: att man åstadkommer en sorts ”klassrumsmusik” som fungerar bra just där, men som den enskilda eleven sedan inte kan föra vidare till andra sammanhang.
Hon diskuterar också resultaten utifrån ett samhällsperspektiv, i ljuset av svensk skolhistoria, och i relation till styrning och synen på likvärdighet i skolan.
FAKTA
Disputationen äger rum fredag den 14 november kl. 13:00 på
Kungl. Musikhögskolan, Lidingövägen 12, Stockholm. Opponent: professor Sidsel Karlsson, Høgskolen i Hedmark, Norge
Mera information: www.kmh.se/disputationer_mps
