Västsvensk forskning tilldelas EU-anslag för en effektivare tillverkningsindustri

Ett stort europeiskt forskningsprojekt med syfte att stärka Europas industri har tilldelats medel från EU:s nya ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020. Hård konkurrens och höga krav ger en tydlig kvalitetsstämpel för forskarna från Högskolan i Halmstad, det enda svenska lärosätet representerat i projektet.

Vid nästan all industriell tillverkning används olika ytpoleringstekniker för att skapa ”finishen” och i många fall även funktionen hos produkter. I dag krävs oftast manuell polering av en yta, något som är både tidskrävande, svårt och dyrt. Forskare och företag från hela Europa arbetar tillsammans i projektet SYMPLEXITY ­(Symbiotic Human-Robot Solutions for Complex Surface Finishing Operations) med att ta fram nya revolutionerande metoder där människa och industrirobotar kan arbeta tillsammans vid polering av ytor.

– Människan omges av ytor. Alla ytor har sin egen karaktär och funktion och ytegenskapen är själva förutsättningen för en produkt. Genom att förbättra tekniken vid ytbearbetning kan tillverkningsindustrin bli effektivare och spara pengar, säger Bengt-Göran Rosén, professor i maskinteknik och forskningsledare för Högskolan i Halmstads del i SYMPLEXITY.

12 miljoner kronor för gemensam forskning med företag
Tillsammans med tre västsvenska företag har Halmstadforskarna tilldelats 12 miljoner kronor för 4 års gemensam forskning. Resultaten kan ge en direkt förbättring av produkterna hos två av de medverkande företagen, Getinge AB och Svensk Industrigravyr AB. Det tredje företaget, QSO Interferometer Systems AB utvecklar tillsammans med Högskolan mätmetoder av ytor.

Studier visar att över 90% av det manuella arbetet kan omvandlas till 80% maskinellt och 20% manuellt arbete vid de flesta av dagens industriella tillämpningar. De branscher som främst kan dra nytta av den nya tekniken är maskin- och verktygstillverkning, medicinteknik samt flyg- och bilindustrin. SYMPLEXITY är ett av de första forskningsprojekten som fått anslag från Horisont 2020, världens största satsning på forskning och innovation.

Om SYMPLEXITY
Forskningsprojektet SYMPLEXITY involverar flera europeiska lärosäten, forskningsinstitut och företag. Högskolan i Halmstad är det enda svenska lärosätet representerat i projektet och de tre svenska medverkande företagen är: QSO Interferometer Systems AB, Svensk Industrigravyr AB och Getinge AB. Koordinator för projektet är forskningsinstitutet Fraunhofer i Tyskland. Bengt-Göran Rosén är forskningsledare för Högskolan i Halmstads del i SYMPLEXITY. Projektstart är i januari 2015 och målet med forskningen är förbättrade tekniker och processer för att stödja den europeiska industrin i konkurrensen på den globala marknaden. Ett utvecklat samarbete mellan människa och robot vid ytbehandling av komplexa metallytor leder till högre kvalitet, effektivare tillverkning och en mer ekonomisk produktion. SYMPLEXITY står för Symbiotic Human-Robot Solutions for Complex Surface Finishing Operations.

Om Horisont 2020
Horisont 2020 (på engelska Horizon 2020) är EU:s nya ramprogram för forskning och innovation och löper under perioden 2014–2020. Programmet är världens största satsning på forskning och innovation och har en budget på ca. 80 miljarder euro. Horisont 2020 inkluderar en förstärkt satsning på excellent forskning, extra satsningar på små och medelstora företag, tvärvetenskapliga samarbeten, satsningar på industriella teknologier och samhällsutmaningar samt förenklade regler för deltagande. Programmet erbjuder möjligheter för många olika aktörer: universitet och högskolor, näringsliv, forskningsinstitut, offentlig sektor och det civila samhället.