Välfärden legitimerar de höga skatterna
Svenskar betalar gärna skatt, trots att den är hög. En förklaring har sagts vara hur medier beskriver skatterna och det har nu medievetaren Dino Viscovi undersökt. I sin slutrapport till Riksbankens Jubileumsfond om projektet Skatter, medier, medborgare: hur skatter blir nyheter och allmän opinion kan han visa att skatter debatteras ofta, men att skatterna i sig sällan ifrågasätts.
När debatten om svenskarnas höga skatter analyseras, visar det sig att legitimiteten delvis kan förklaras av att skatterna så tydligt knyts till välfärden.
Svenskar betalar relativt sett gärna skatt, trots att svenska skatter är förhållandevis höga. En förklaring har sagts vara hur medier beskriver skatterna och det har nu medievetaren Dino Viscovi, Linnéuniversitetet undersökt. I sin slutrapport till Riksbankens Jubileumsfond om projektet Skatter, medier, medborgare: hur skatter blir nyheter och allmän opinion kan han visa att skatter faktiskt debatteras både ofta och utifrån skilda perspektiv, men att skatterna i sig sällan ifrågasätts.
– Det kan medverka till att det uppstår konsensus, säger Dino Viscovi, men tillägger att debatten i sig ofta är polariserad.
I debatten om skatter finns ett tydligt vänster och höger, där högersidan vunnit i kraft de senaste decennierna. Inte minst märks det i talet om skattebetalare som allt oftare har ersatt medborgaren i artiklarna som undersökts.
– Under 2000-talet har även vänsterdebattörer börjat tala om skattebetalarnas pengar, säger Dino Viscovi.
Man kan se hur skatterna blir inskrivna i en tydlig välfärdsdiskurs, och i Sverige är det inte som i en del andra länder där skatterna nästan kan betraktas som stöld, konstaterar Viscovi.
I de debatter som Dino Viscovi undersökt framgår också tydliga skiljelinjer mellan vänster och höger.
Läs mer om Dino Viscovis forskning på www.rj.se:http://anslag.rj.se/sv/anslag/37620
