Specialkompetens behövs på akuten
Kunskaper endast från den grundläggande utbildningen räcker inte till för att kunna arbeta inom akutsjukvården. Detta framkommer i en avhandling om hur chefer och medarbetare ser på arbetet på akutmottagningar och den kompetens som detta arbete kräver.
Patienten får en första medicinsk bedömning vid ankomst till akutmottagningen och får därefter som regel vänta på en brits i korridoren, på ett undersökningsrum eller på en stol i väntrummet, men vem håller koll på patientens behov under väntetiden och finns kompetensen att ta hand om patientens olika vårdbehov? Det medicinska vårdbehovet kommer först och omvårdnadsbehov får stå tillbaka.
Henrik Andersson, lärare i akutsjukvård och doktorand på Högskolan i Borås, har undersökt det dagliga arbetet på olika akutmottagningar i Sverige. Genom enkäter, observationer och intervjuer bland chefer och medarbetare har han undersökt vårdarbetet och synen på nödvändig kompetens på akutmottagning. Idag krävs endast att sjuksköterskorna har grundutbildning. Detta räcker inte för att arbeta på en akutmottagning menar cheferna och efterfrågar mer specialkompetens.
Saknas rutiner för kompetensutveckling
Henrik Andersson har också undersökt hur det ser ut med möjligheterna och rutinerna för kompetensutveckling.
– Det finns visserligen rutiner för att identifiera behov av kompetensutveckling, men två tredjedelar av akutmottagningarna saknar rutiner för utvärdering av genomförda utbildningsinsatser. Om man saknar utvärderingsrutiner riskerar man att kasta pengarna i sjön eftersom man inte vet om vårdarbetet blir bättre, menar Henrik Andersson.
Vad vinner man på att satsa mer på omvårdnadskompetens?
– Om omvårdnadsarbetet var en rutin, till exempel regelbunden tillsyn, skulle man lättare få koll på hur patienten mår. Det i sin tur skulle leda till ökad patientsäkerhet i vården, ger nöjdare patienter och personal.
Annat som lyfts i avhandlingen är chefernas syn på sitt ansvar, till exempel för att skapa förutsättningar för kompetensutveckling hos de olika yrkesgrupperna. Undersökning tyder på att ett systemproblem försvårar för att skapa de rätta förutsättningarna. Vidare uttrycker cheferna att de detaljstyrs uppifrån, till exempel att ledtider kopplas till ekonomiska incitament. Det gör att chefer längre ner i organisationen också upplever att de detaljstyrs. Känslan av otillräcklighet uttrycks också. De önskar att de kunde vara ute i verksamheten mera, men att administrativa uppgifter äter upp tiden.
FAKTA
Henrik Andersson är lärare och forskare inom akutsjukvård på Högskolan i Borås. Han har mångårig erfarenhet som akutsjuksköterska. Den 12 december disputerar han på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Se mer information: http://www.hb.se/Om-hogskolan/Aktuellt/Kalendarium/2014/December/2014-12-22-Disputation-Henrik-Andersson/
Titel på avhandlingen: Medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning – en studie med utgångspunkt i medarbetares och chefers perspektiv. 2014.
Text: Solveig Klug
