Underhåll av järnväg kan bli effektivare
För att belysa hur andra länder kontrakterar järnvägsunderhåll har VTI fått i uppdrag att kartlägga de kontrakt som används av Nederländerna och Finland samt England innan återförstatligandet. Syftet med studien var att ge underlag inför Trafikverkets arbete med att vidareutveckla avtalen för de entreprenörer som genomför underhållsarbeten på järnväg.
Sedan 2002 har det svenska järnvägsunderhållet successivt konkurrensutsatts. De analyser som gjorts tyder på att detta sänkt kostnaderna med åtminstone tio procent utan att försämra kvaliteten på verksamheten (Odolinski och Smith 2014).
– Det kan, trots den goda utvecklingen, finnas ytterligare förbättringar att göra, säger Johan Nyström, forskare på VTI.
Punktlighet i fokus
Den mest centrala skillnaden ligger i användningen av funktionskrav i stället för krav på vilka aktiviteter som ska genomföras. Nederländerna har kommit långt i sitt arbete med att utveckla funktionskrav. Utmaningen i detta ligger i att specificera funktionella krav som med stor sannolikhet innebär att beställaren får den önskade kvaliteten utan att i detalj behöva reglera hur detta ska göras.
– Det innebär exempelvis att kravet på ett visst antal inspektioner av rälsskarvar släpps eller specifikationen av åtgärder för att byta och följa upp ett växelbyte inte finns annat än som en rekommendation. Istället fokuserar man på exempelvis punktlighet.
Finland började successivt upphandla järnvägsunderhåll ungefär samtidigt som i Sverige. En stor skillnad är att motsvarigheten till Trafikverket i Finland har en relativt mindre organisation än svenska Trafikverket.
Något som inte är särskilt diversifierat mellan de olika länderna är vilka problem som diskuteras. Både i Finland och i Nederländerna diskuteras hur fler entreprenörer kan lockas till marknaden för att stärka konkurrensen. Därutöver talas det om hur man ska väga mellan mer tid i spåren för arbete och tågens framkomlighet. En utmaning är också att locka unga människor till branschen.
På rätt spår
– Även om det kan finnas anledning att förändra den svenska utformningen så har vi i den här studien inte analyserat om det är att föredra, säger Johan Nyström.
Däremot kan Trafikverkets nuvarande inriktning tolkas som att organisationen jobbar i dessa riktningar. Det är mycket tal både om att renodla beställarrollen och att i ökad omfattning använda funktionskontrakt. Givet en sådan inriktning finns det erfarenheter att hämta från både Finland och Nederländerna.
