Astmatikers och allergikers hälsa – upplevt stöd och miljöintolerans
Många astmatiker och allergiker har även miljöintolerans. Det innebär att de reagerar med symtom liknande astma och allergi fast mot vanliga luktande ämnen såsom hygienprodukter och av vistelse i vissa byggnader.
Detta visar Nina Lind, Umeå universitet, i sin avhandling i ämnet psykologi. Idag vet man mer om astma och allergi än man gjort tidigare, men den ökade kunskapen rör sällan psykologiska faktorer som både kan påverka och påverkas av sjukdomen. Nina Lind har i tre delstudier studerat en grupp astmatiker och allergiker boende i Västerbotten.
Ett av huvudresultaten i avhandlingen visar attmiljöintolerans, i form av kemisk intolerans och sjuka hus-sjukan, är relativt vanligt bland astmatiker och allergiker. Frågor om intoleranser bör därför inkluderas när en astma- eller allergidiagnos ställs för denna patientgrupp. Personer med enbart dessa intoleranser reagerar med liknande symtom som vid astma och allergi, men utan att den allergiska reaktionen uppstår.
– Om man utöver sin astma eller allergi också har en miljöintolerans kan detta påverka kontrollen över sjukdomen, som i sin tur kan leda till försämrad livskvalité och ökad stress hos vissa individer. Det är viktigt att ta i beaktande när man behandlar dessa patienter, då traditionella allergimediciner inte kan behandla symtom uppkomna av intoleranser och kan därför vara tecken på en annan problematik, menar Nina Lind.
Ett resultat från den andra studien visar att patienter med allergisk astma och atopiskt eksem kan ha en ökad risk för psykologiskt lidande i form av stress, utbrändhet och ångest i jämförelse med patienter med rinit och icke-allergisk astma och friska individer.
– Dessa resultat väcker frågan om möjliga hälsovinster i form av terapier så som mindfullness hos speciellt utsatta individer. Eftersom stress kan ha en negativ påverkan på hälsan genom att öka risken för symtom, men också påverka mottagligheten av medicinering negativt, så kan det finnas vinster av att använda metoder för att minska stressen.
Tidigare studier har visat att det finns olika metoder för att minska stress och samtidigt ta kontrollen över olika typer av sjukdomar. Dessa metoder, tillsammans med stöd från omgivningen, har studerats i den tredje delstudien. Bland annat kan socialt stöd från den närmsta omgivningen ha positiv påverkan på hälsan.
Alla tre delstudier utfördes med data från Miljöhälsostudien i Västerbotten, där totalt 3406 västerbottningar deltog. Enkäten fokuserade på olika miljööverkänsligheter och astma och allergi bland Västerbottens invånare. Genom att studera astma och allergi också från ett psykologiskt perspektiv kan man lära sig mer om sjukdomen men också genom att kombinera det vi vet från det biomedicinska fältet tillsammans med det psykologiska öka livskvalitéen för den drabbade och förhoppningsvis kunna förbättra utsikterna när det gäller behandling för dessa patienter.
FAKTA
Om disputationen: Nina Lind, 25 år, är född och uppvuxen i Umeå och disputerar i psykologi med sin avhandling: Komorbiditet, lidande, hantering och socialt stöd i astma och allergi (Engelsk titel: Comorbidity, distress, coping and social support in asthma and allergy). Hon har sedan tidigare en kandidat- och magisterexamen i ämnet. Avhandlingen kommer att försvaras den 30 januari i Norra Beteendevetarhuset Nbvh 1031, kl. 13.15. Opponent är Professor Rosalind Wright, Mount Sinai Hospital, New York, USA. Disputationen kommer att hållas på engelska.
Läs hela eller delar av avhandlingen: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:773069/FULLTEXT02.pdf
Kontaktinformation
Nina Lind, institutionen för psykologi. Telefon: 090-786 78 43, e-post: nina.lind@umu.se
