Bättre markanvändning minskar utsläpp av växthusgaser
En stor del av europeisk jordbruksmark släpper ut skadlig koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Nu inleds ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Högskolan i Halmstad med syfte att minska utsläppen och samtidigt utnyttja marken till värdefulla ekosystemtjänster.
Stora andelar av Europas jordbruksmark har varit våtmark. Under årens lopp har dessa våtmarker torrlagts för att kunna brukas. När mark som tidigare varit våtmark dräneras och brukas bryts organiskt material i marken ned, och koldioxid tillförs atmosfären.
Forskare runt om i Europa vill nu angripa problemet och föreslår en lösning som innebär fortsatt odling av markerna, men som stoppar koldioxidbildningen. Lösningen kallas paludiculture och innebär att marker återställs till våtmarker men att de ändå fortsätter att brukas till så kallade ekosystemtjänster. Till exempel kan man övergå till att odla biobränsle i form av vass som klarar av att växa under blöta förhållanden. Vassväxter kan även användas till byggnadsmaterial och biogasproduktion. Andra ekosystemtjänster är till exempel vattenrening, naturupplevelser och minskade översvämningar.
Tvärvetenskaplig forskning
Stefan Weisner är professor i biologi med miljövetenskaplig inriktning och ansvarig forskare vid Högskolan i Halmstad.
– Forskningsprojektet kopplar samman flera olika discipliner, till exempel ekologi, miljövetenskap och energiforskning, säger han. I framtiden kommer vi även att involvera forskare inom teknik, logistik och ekonomi. De ekosystemtjänster vi föreslår ska nämligen inte bara gynna klimatet, de måste även vara ekonomiskt hållbara.
Projektet, som sker i samarbete mellan Halmstadsforskare, forskare i Tyskland, Danmark och Holland, inleds i början av mars och fortsätter i tre år. Projektet är döpt till Cinderella.
Positivt även för jordbruksmark
Forskarna uppskattar att det sammantagna värdet av olika ekosystemtjänster överstiger värdet av den jordbruksproduktion som markerna används till idag.
– En aspekt som måste beaktas är effekten på livsmedelsproduktion. Den kan dock bli positiv genom att ett effektivare jordbruk kan bedrivas på övrig mark tack vare mindre risk för översvämningar, att klimatet blir mindre extremt och ett minskat näringsläckage till vattendrag, säger Stefan Weisner.
Kontaktinformation
Niklas Karlsson, doktorand i innovationsvetenskap med inriktning mot gröna innovationer vid Högskolan i Halmstad. Telefon: 035-16 73 35. E-post: niklas.karlsson@hh.se
