Utmaning att undervisa om hållbarhet
Att utbilda elever i hållbar utveckling är en utmaning. Lärare vill få eleverna att bli kritisk tänkande. Men det finns spänningar mellan att förse elever med naturvetenskapliga, rationella kunskaper och att rusta dem som självständiga, ifrågasättande och nytänkande.
Detta visar Helen Hasslöf i sin avhandling. Helena är ekolog och pedagog och har arbetat med flera projekt i lärande för hållbar utveckling. Hon konstaterar att hållbar utveckling knappast är ett enkelt begrepp då det rymmer så många dimensioner – miljömässiga, sociala, ekonomiska och kulturella. Dessutom tar hållbar utveckling upp frågor kring värderingar, ideologier och politik om miljö, jämställdhet och livsstil.
Intressekonflikter och ideologiska spänningar
– Ett av syftena med avhandlingen är just att visa komplexiteten med hållbar utveckling ur ett konfliktperspektiv, säger Helen Hasslöf.
Hon har undersökt hur ämneslärare resonerar om önskvärda syften då hållbar utveckling ses som ett övergripande mål för undervisning.
– Ja frågan är hur 27 engagerade lärare i sin undervisning integrerar hållbar utveckling som rymmer både intressekonflikter och ideologiska spänningar, säger Helen Hasslöf.
Helen Hasslöf har valt att dela in och studera lärare i sex fokusgrupper. Utifrån deras resonemang har hon sedan analyserat och dragit slutsatser, som skrivs fram i fyra olika vetenskapliga artiklar.
Vilka är då de viktigaste resultaten?
– Ett av resultaten visar hur kritiskt tänkande framkommer som ett centralt begrepp i lärarnas önskvärda mål för undervisning i hållbar utveckling, säger Helen Hasslöf. Men detta får olika kvalitativ mening då lärarna talar om det på olika sätt.
Redskap till kritiskt tänkande
Dels finns det naturvetenskapliga, faktabaserade, rationella sättet där elever förses med kunskaper för att föra fram argument och kunna ta ställning. Samtidigt framkommer att det är väsentligt att eleverna ges möjlighet att ”tänka själva” och att de får utrymme att ifrågasätta invanda beteenden och får utveckla sin medvetenhet i förhållande till sin omvärld. Eleverna socialiseras att ifrågasätta det som eleverna samtidigt skolats in i, vilket är en intressant paradox som vänds till redskap för ett kritiskt tänkande. På detta vis blir det uppenbart hur olika syften samtidigt ses som önskvärda.
– När lärarna talar om hållbar utveckling önskar de att eleverna agerar utifrån det naturvetenskapliga faktabaserade, det ifrågasättande och det nytänkande. Om hållbar utveckling begränsas till att diskutera/argumentera enbart utifrån naturvetenskapliga synsätt så riskerar etiska och politiska frågor att utestängas.
På det sättet tillför Helen Hasslöfs studier ny empirisk kunskap och ytterligare förståelse för de politiska och demokratiska dimensionerna av lärande för hållbar utveckling.
Vem ska läsa din avhandling?
– Jag hoppas att forskare, lärare, och lärarstudenter läser den, då den ger ytterligare dimensioner kring undervisning om hållbar utveckling. Avhandlingen har också ett metodologiskt syfte att visa hur mening skapas där konflikter finns.
Text: Helena Smitt
Kontaktinformation
Helena Smitt, kommunikatör malmö högskola. E-post: helena.smitt@mah.se Telefon: 040-66 58062
