Ägg och kyckling istället för biff ger stor klimatvinst
Nötköttet på våra tallrikar är en av de stora klimatbovarna, men vi måste inte bli veganer för att klara miljömålen. Forskningresultat från Chalmers visar att kost där proteinet kommer från fågel är ett smart och billigt sätt att minska vår klimatpåverkan.
De senaste 20 åren har svenskarna ökat sin nötköttkonsumtion med över 50 procent. Ännu är vi inte ifatt USA, men trenden världen över går i samma riktning: allt fler människor på jorden äter allt mer nötkött. En trend som går stick i stäv med målet att begränsa temperaturökningen till 2 grader.
– Boskapsuppfödningen står redan idag för hela 15 procent av de klimatgaser som vi människor ger upphov till. Den kost vi är vana vid i Sverige och i andra rika länder är helt enkelt inte är förenlig med klimatmålen, säger chalmersforskaren David Bryngelsson, som nyligen lade fram sin doktorsavhandling om markanvändning och klimatförändringar.
Han har bland annat undersökt olika framtidsscenarier, för att ta reda på hur klimatet påverkas om vi människor lägger om dieten. Att en vegetabilisk kost ger upphov till mindre växthusgaser är redan välkänt, men David Bryngelssons forskning visar att vi kan fortsätta äta animaliskt protein och ändå göra en stor insats för klimatet – om vi byter nötkött mot fågel och ägg, och minskar mängden mjölk och ost.
– Till och med den som äter extremt proteinrik LCHF-kost med kyckling som bas, gör en större miljöinsats än den som är vegetarian och konsumerar mycket mejeriprodukter.
Man kan ha etiska invändningar mot dagens kycklingindustri, men David Bryngelsson menar att klimatvinsten kvarstår även med mer djurvänliga produktionsmetoder (läs mer längst ner).
Tekniska förbättringar i produktionskedjan kan i viss mån också minska matsektorns klimatpåverkan, men även där är nötdjuren det största problemet. Det är svårt att ändra på att de kräver mycket mat och att de släpper ifrån sig metangas. Dessutom skövlas idag skogar för att ge plats åt den ökande mängden köttdjur, vilket också drabbar klimatet.
– Att ändra vår konsumtion är det mest effektiva sättet att minska matens klimatpåverkan, och mina studier visar att det dessutom skulle göra det betydligt billigare att på global nivå nå klimatmålen. Alltså jämfört med att endast göra förändringar inom energi- och transportsektorn.
Eftersom cirka 70 procent av all jordbruksmark i dag går åt till att föda upp nötdjur, skulle en omställning till den mer energieffektiva fågeldieten också frigöra mark för odling av biobränslen, menar David Bryngelsson, som även studerat den möjligheten.
– Det har hävdats att vi kan odla biobränslen på tidigare outnyttjad mindre bördig mark. Men mina modeller visar att det skulle ge upphov till en dåligt fungerande marknad, där markägare i slutändan tjänar mer på att plantera bioenergigrödor på sin allra bästa mark istället för att som idag använda den till våra livsnödvändiga vegetabilier. Man får helt enkelt acceptera att bioenergiodling kommer att konkurrera med matproduktion om den bästa jordbruksmarken.
Mest klimatvänlig är alltjämt en vegankost där all näring kommer från växtriket, visar David Bryngelssons studier, men den riktigt stora vinsten ligger i att sluta med produkter från nötdjur. Klimatnyttan med att gå från fågeldiet till veganmat är relativt liten, jämfört med att gå från nötdjur till fågel.
– Vi har räknat på en diet som liknar den de flesta av oss äter idag, men som ändå ger stor klimatnytta. Man kan säga att kycklingen är tallrikens elbil. Ett bättre alternativ som ändå är ganska likt det vi är vana vid. Och med större efterfrågan kommer också de alternativa produkterna, som vegetabilisk ost, att bli allt godare. Köttbullar gjorda på kalkon smakar redan som de traditionella färdigköttbullarna.
Läs avhandlingen “Land-use competition and agricultural greenhouse gas emissions in a climate change mitigation perspective”
FAKTA
Mest klimatvänlig är vegankost där all näring kommer från växtriket, men den riktigt stora vinsten ligger i att äta mindre produkter från nötdjur.
Enligt en tidigare studie från Chalmers kan varje person på jorden släppa ut i genomsnitt max 2000 kg koldioxidekvivalenter (CO2-e) årligen år 2050, om vi ska kunna nå 2-gradersmålet för uppvärmningen av jordens medeltemperatur.
Mer om djuretiska frågor och klimateffekten
Hur stor yta tamfåglar har att röra sig på påverkar inte utsläppen av klimatgaser i någon större omfattning, utan det är framför allt en kostnadsfråga. Om man till exempel ger kycklingar fem gånger större yta så kommer den fortfarande vara liten i förhållande till ytan som krävs för foderproduktion, och sannolikt inte märkbart påverka kycklingarnas klimatpåverkan.
Skillnaden mellan kyckling och nöt är så stor när det gäller arealbehov och utsläpp av växthusgaser att man kan vara säker på att kycklingen har mindre klimatavtryck oavsett produktionsmetod. Det beror på att en höna kan få cirka 150 kycklingar per år, jämfört med knappt en kalv per ko och år, samt att kycklingarna växer oerhört snabbt och därmed tillgodogör sig en betydligt större del av sitt foder. Dessutom rapar kor ut stora mängder metan när de idisslar och det är något som kycklingar inte gör.
Utsläppsintensiteten är i princip likadan för ägg och för kycklingkött. Ägg är alltså också klimatsmart jämfört med nötkött och mejeriprodukter.
Kontaktinformation
Daniel Bryngelsson, 0704-40 21 25, david.bryngelsson@chalmers.se
