Beslut i migrationsdomstolarna färgas av politik

Asylsökande, vars ansökan om uppehållstillstånd har avslagits av Migrationsverket, kan överklaga beslutet. Tidigare omprövades besluten av Utlänningsnämnden – ett system som kritiserades hårt för bristande insyn och rättsäkerhet. Sedan 2006 prövas dessa ärenden istället av migrationsdomstolarna. Enklare fall kan avgöras av en ensam domare, men besluten avgörs i regel av en domare och tre nämndemän.

Hur detta system fungerar har diskuterats, men inte utvärderats eller undersökts närmare inom forskningen. En av de frågor som lyfts fram i debatten är huruvida nämndemannagruppens politiska sammansättning påverkar besluten.

Den aktuella studien har samlat in alla domar i asylfall som avgjorts med nämndemän i migrationsdomstolarna i Malmö, Stockholm och Göteborg mellan åren 2011 och 2013. För 95 procent av fallen (ca 15 500 domar) har partitillhörigheten på samtliga nämndemän identifierats.

I domstolarna motsvarar nämndemännens partipolitiska tillhörighet fördelningen i respektive landstinget. Domstolen delar sedan in nämndemännen i nämnder på tre personer, och försöker få en jämn fördelning med avseende på kön, ålder och partitillhörighet. De flesta nämnder består av nämndemän från Socialdemokraterna, Moderaterna och ett tredje parti. Nämndemän schemaläggs sedan ett år i förväg, medan asylärenden avgörs i den turordning de kommer till domstolen. Det innebär att det i princip är slumpmässigt vilka nämndemän som deltar i ett visst fall.

Studien visar att den genomsnittliga bifallsfrekvensen ligger på 13 procent. Sannolikheten att få bifall var dock 1,6-3.1 procentenheter högre när nämndemän från Miljöpartiet, Vänsterpartiet eller Kristdemokraterna deltog, och 2.3 procentenheter lägre när nämndemän från Sverigedemokraterna deltog, jämfört med fall där nämnden enbart bestod av Socialdemokrater eller Moderater. Skillnaderna är statistiskt säkerställda.

– Det här visar att det finns en slumpmässig faktor i besluten som den asylsökande inte kan påverka. En asylsökande som har tur, och exempelvis får en nämndeman från Miljöpartiet, kommer ha drygt 4 procentenheter högre sannolikhet att få asyl än någon som har otur och får en nämndeman från Sverigedemokraterna. Det är problematiskt för rättssäkerheten. Samtidigt behövs det mer forskning som undersöker hur det ser ut på andra rättsområden. Migrationsfrågan är ju en väldigt politiserad fråga, säger Linna Martén, som ansvarat för studien

Studien visar vidare att majoriteten av besluten är enhälliga, men i 10 procent av fallen är minst en person skiljaktig. Det finns tydliga skillnader mellan partierna gällande vilken riktning de är skiljaktiga i. Nämndemän från Sverigedemokraterna och Moderaterna var oftast skiljaktiga i de fall där majoriteten av rätten ville ge bifall. Nämndemän från Vänsterpartiet och Miljöpartiet var oftast skiljaktiga i de fall där majoriteten ville ge avslag. Domaren röstades ner av nämndemännen i 1,3 procent av fallen. I nästan alla dessa fall ville domaren ge avslag och nämndemännen bifall. Studien visar slutligen att det även finns skillnader mellan domare i sannolikheten att ge bifall, och att skillnaden mellan domare med låg och hög andel bifall kan uppgå till upp emot 10 procentenheter. Eftersom domare har begränsat antal med mål är det dock svårt att fastställa den exakta magnituden på dessa skillnader.

FAKTA
Studien har gjorts vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, som en delstudie i Linna Marténs kommande avhandling. Den publiceras efter kollegial granskning i dag som ett ”working paper” med titeln ”Political Bias in Court? Lay Judges and Asylum Appeals”. Studien kan läsas på institutionens webbplats (www.nek.uu.se) eller på Linna Marténs hemsida (www.sites.google.com/site/linnamarten).

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Linna Martén via mail på linna.marten@nek.uu.se, eller presskontakt Anneli Waara, 018-471 19 74, 070-425 07 18, anneli.waara@uadm.uu.se