Lässtrategier ingen självklar undermedicin
Lässtrategier framhålls som ett viktigt inslag för att utveckla elevers läsförståelse. Men att undervisning i lässtrategier skulle ha en positiv effekt fӧr alla elever är långt ifrån självklart. Samtidigt som de svagare eleverna drar stor nytta av lässtrategiundervisningen har den mindre eller ingen effekt alls fӧr de redan duktiga läsarna. Det visar forskning från Karlstads universitet.
I debatten om svenska elevers sjunkande resultat på PISA:s läsförståelseprov har det bland annat hävdats att svenska lärare undervisar fӧr lite om olika lässtrategier. Följaktligen har lässtrategier blivit ett honnörsord i debatten om svensk läsundervisning. De har också kommit att utgöra bärande element i omfattande fortbildningsinsatser, till exempel det statligt finansierade Läslyftet och det privata initiativet En läsande klass.
Lässtrategier syftar på ett slags mental tankeoperation som goda läsare antas använda fӧr att organisera innehållet i en text och på det viset styra förståelseprocessen under läsningen. Det kan handla om att summera eller göra förutsägelser av textens innehåll eller att formulera frågor om det vi inte vet. Flera studier framfӧr allt i USA har visat på goda inlärningseffekter av explicit lässtrategiundervisning. I Sverige har det dock gjorts ytterst få vetenskapliga studier om detta.
Michael Tengberg och Christina Olin-Scheller vid Karlstads universitet har undersӧkt i vad mån lässtrategier tillsammans med textsamtal och responsskrivande bidrar till läsfӧrståelsen. Modellen kallar de dialogisk strategiundervisning.
Interventionsstudier
I ett flertal interventionsstudier har forskarna låtit lärare arbeta med dialogisk strategiundervisning fӧr att utveckla elevernas läsförmåga. Eleverna testas både före och efter interventionen.
– I två av studierna jobbade klasserna med noveller och resultaten jämfӧrdes med kontrollgrupper som fӧljt ordinarie undervisning, berättar Michael Tengberg. I en tredje studie undersӧkte vi hur lässtrategier kunde användas fӧr att jobba med kritisk fӧrståelse av argumenterande texter.
Resultaten visar att inlärningseffekterna generellt är stӧrre i de klasser som fått dialogisk strategiundervisning, men att det främst är i gruppen svaga läsare som man finner de stora och statistiskt signifikanta skillnaderna. Fӧr de elever som redan i inledningen är starka läsare verkar det inte ske någon fӧrändring alls.
Kvalitativa analyser visar att eleverna får ett utvecklat språk fӧr att tala om sina läsupplevelser och blir bättre på att formulera vad de fӧrstår och inte fӧrstår.
– Lärarna som deltagit i studierna är också starkt positiva till undervisningsmodellen, säger Christina Olin-Scheller, och de fortsätter att använda den med nya klasser och i andra ämnen än svenska.
Nyansering av debatten om lässtrategier
Forskarna menar att resultaten från de tre studierna bӧr kunna bidra till en nyansering av synen på lässtrategier. Fӧr de elever som ofta stӧter på problem i läsningen kan strategiundervisningen ge en god stöttning. Men fӧr elever som redan använder lässtrategier mer eller mindre automatiskt, eller inte alls behӧver dem, är det kanske något annat slags undervisning som är mer gynnsam.
Läs den vetenskapliga artikeln “Improving students’ narrative comprehension”
Kontaktinformation
För mer information om studierna, kontakta Michael Tengberg, telefon: 0702-69 81 17 eller 054-700 18 78, e-post: michael.tengberg@kau.se eller Christina Olin-Scheller, telefon: 0703-15 12 91 eller 054-700 16 89, e-post: christina.olin-scheller@kau.se.
