KTH:s smarta sko gör global succé
Historien om KTH-skon OpenShoe startade 2012. KTH-forskare ville hjälpa brandmän att navigera vid bränder där vanliga GPS-mottagare inte fungerar. Därmed skulle de kunna rädda fler liv på ett säkrare sätt för alla involverade. Sedan dess har OpenShoe gjort succé och spridit sig över hela världen till länder som Indien, USA, Australien, Kina och Ryssland.
John-Olof Nilsson är en av KTH-forskarna bakom skodatorn som nu går segertåg världen över.
Succén tog sin början med John-Olof Nilssons täta forskningsresor till Indien. Där fick han kontakt med företaget GT Silicon i Kanpur som snart började tillverka och sälja skodatorn. Numera används den över hela världen.
– Jag hade väl trott att skodatorn först och främst skulle hitta användare inom akademin. Men det är industrin som köper, framför allt mindre och medelstora teknikföretag, för att tillskansa sig skodatorns tekniska förmåga. För test, utveckling och för att lära sig mer om tekniken, säger John-Olof Nilsson.
Exemplen är många. Senast häromdagen hörde ett finskt företag av sig för att ta reda på mer om hur skodatorn kan användas för inomhuspositionering och som ett komplement till företagets egen teknik.
Unik kombination
Det är unika med skodatorn är kombinationen mjuk- och hårdvara, enligt John-Olof Nilsson. Forskarkollegan Peter Händel, professor i signalbehandling på KTH, tar det hela lite längre.
– Vi har satt en standard, och denna lilla ”puck” är det bästa som finns på marknaden. Även om programvaran inuti är anpassad för mänsklig gång så kan den användas efter modifiering i alla möjliga sammanhang, säger han.
Tekniken i sig kan användas till andra saker än som skodator. Hästar till exempel. Innehållet i skodatorn har testats i dressyrsammanhang. Det är inte alls ovanligt att domarnas utlåtanden skiljer sig åt. Med skodatorn på hästens hovar blir bedömningen exakt, på centimetern när.
Ja, skodatortekniken har många användningsområden. Taktiska tillämpningar som tidigare, där poliser, väktare och brandmän har nytta av möjligheten till inomhuspositionering, är ett exempel. Tekniken kan dock användas till allt från att hjälpa konsumenter att hitta i köpcentrum till sportmedicin och vid löpträning.
– Visst kan du använda skodatorn om du dra på dig skador när du löptränar och därför vill ändra på din löpstil. Skodatorn ger dig kvantitativa mått över hur du springer, och detaljrikedomen är bra mycket större än den du får från sportskotillverkare som Nike och Adidas. Deras teknik ger grundläggande värden på steget, men inte en komplett bild, säger John-Olof Nilsson.
Även när det gäller renodlade medicinska tillämpningar kan skodatorn komma till användning. John-Olof Nilsson och hans forskarkollegor tittar nu på hur skodatorn ska kunna användas till rörelse-EKG i medicinska sammanhang.
– Man kan utvinna hälsoinformation ur rörelseanalys. Till exempel kan man se de balansproblem som människor med Parkinsons sjukdom har, och man har ett särskilt intresse av hur fötterna rör sig här. Idag använder man kamera för att studera detta, ungefär som de löplabb där man kan prova ut löparskor. De här kamerasystemen i labben är emellertid väldigt dyra och begränsade till ett litet område. Man kan inte flytta hem kamerorna till människor, säger John-Olof Nilsson.
Med skodatorn kan man utvinna motsvarande information, fast på ett billigare sätt. Fånga in rörelser ur det verkliga livet.
– Det är inte alls ovanligt att symptom uteblir just när människor är på sjukhuseten för test, till exempel vid Parkinsons sjukdom. Då blir det problematiskt att göra mätningar. Hjärnan skärper sig på något sätt i främmande miljöer, men väl hemma i trygg miljö uppträder symptomen igen, säger John-Olof Nilsson.
GPS:en kommer på tal. John-Olof Nilsson berättar att när denna teknik var ny så fanns det inte så många tjänster som byggde på GPS-information. Idag flödar marknaden över av dem. Det är samma sak med skodatorn. Användningsområdena kommer att bli fler hela tiden.
– Det ska dessutom tilläggas att människor spenderar 80 procent av sin vakna tid inomhus, så positioneringstekniken är relevant i många sammanhang. GPS fungerar som sagt inte så där jättebra när man inte är utomhus, säger John-Olof Nilsson.
Den så kallade modulariseringen, skodatorns mångsidighet, är också dess styrka. John-Olof Nilsson berättar att tekniken är den enda i sitt slag som finns på marknaden, vilket han samtidigt finner lite besynnerligt.
– Många andra liknande tekniker går inte att använda utan att komplexiteten sprider sig i systemet, säger han.
Appar kring tekniken
– Företagen som köper skodatorn håller på mycket med Location-based services, LBS. Framför allt för personpositionering och olika civila konsumenttillämpningar där man till exempel bygger appar kring tekniken. Ett annat exempel är ett australiensiskt företag som håller på med taktisk positionering, en tjänst som vänder sig till polis och väktare, säger John-Olof Nilsson.
Så vad händer då med brandmännen. Det var ju med dem som skodatorn mer eller mindre föddes som tillämpning, så att säga.
– Vi jobbar vidare med dem! Vi har gjort en del tester i KTH:s gamla reaktorhall R1 under jord. Nästa steg är att åka ut till rökdykares testanläggningar och fortsätta där, säger John-Olof Nilsson.
FAKTA
Den första versionen av skodatorn hade kablar mellan sko och den enhet som visade upp den inhämtade informationen på. Till storleken var datorn cirka 40 x 30 x 30 cm, vägde 45 gram och komponentkostnaden uppgick till 800 dollar styck.
Några år senare, det vill säga 2014, mäter samma skodator 31 x 23 x 14 mm. Prislappen är nu en åttondel av den 2012, det vill säga 100 dollar. Vikten? 10 gram. Kablar? Näe, kommunikation över bluetooth, så klart.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta John-Olof Nilsson på 073 – 720 18 27, jnil02@kth.se eller Peter Händel på 070 – 288 75 95, peter.handel@ee.kth.se
