Ny markör kan bedöma njurcancer

Det var stor skillnad i överlevnaden bland njurpatienterna när de som hade låg respektive hög kvot av de båda mikroRNA-typerna miR-21 och miR-10b jämfördes. Överlevnaden efter fem år var ungefär 85 procent för dem med låg kvot medan den var runt 50 procent för dem med hög kvot. Metoden fungerar på patienter som ännu inte har någon metastas när de får sin diagnos.

– Genom att mäta halterna av dessa båda mikroRNA i tumören finns möjlighet att vara extra observant i uppföljningen av patienter med höga värden. De har högre risk för en aggressiv njurcancer, berättar Helena Fritz, doktorand vid institutionen för translationell medicin, Lunds universitet.

Koppling mellan njurcancer och andra njursjukdomar
Studien bygger på ett i sammanhanget ovanligt stort underlag, där närmare 200 patienter lämnat tumörprover samt 50 av dem också kontrollprover från frisk njurvävnad. Även den långa uppföljningstiden, upp till 25 år, är ovanlig.

– Andra forskare har visat att uttrycket av de två mikroRNA:na även verkar variera i andra njursjukdomar. Det är intressant eftersom det finns en tydlig koppling mellan andra njursjukdomar och ökad risk för njurcancer, fortsätter Helena Fritz.

Tumör verkar kunna bli resistent
I avhandlingen ryms även en pågående studie om vad som händer när njurcancer behandlas med Sunitinib. Sunitinib, som är det vanligaste läkemedlet mot njurcancer, har positiva effekter på sjukdomen. Men tyvärr är det många, som i ett senare skede, drabbas av tumörer på nytt.

En trolig anledning är att tumören hittar nya sätt att utvecklas och då kan betraktas som resistent mot läkemedlet. Tidigare forskning på andra cancersjukdomar pekar på att ett protein med beteckningen Axl är delaktigt i processen. Helena Fritz har därför, tillsammans med forskarkollegan Anna Gustafsson, tittat närmare på hur Axl-proteinet uppträder vid njurcancer.

– Proteinet Axl har uppmärksammats allt mer i forskarvärlden de senaste 5-10 åren. Det har bland annat kopplats till förmåga att motstå den programmerade celldöd som är normal i våra kroppar och som är en av de mekanismer som minskar risken att utveckla cancer, förklarar Helena Fritz.

Resultaten så här långt stärker de båda forskarnas teori att Axl tillsammans med ett annat protein, Gas6 (som kan aktivera Axl) deltar i utvecklingen av resistens mot Sunitinib. Ytterligare experiment pågår för att verifiera teorin och för att kunna förklara hur processen fungerar.

Helena Fritz, är doktorand vid institutionen för translationell medicin vid Lunds universitet. Den 28 maj 2015 försvarar hon avhandlingen ”Axl and microRNAs in urogenital cancers”.

Länk till avhandlingen

FAKTA
Njurcancer
I Sverige insjuknar ca 1 000 personer i njurcancer varje år. Vanligtvis behandlas i sjukdomen genom operation, då man försöker minimera den del av njuren som tas bort. Vid behov används även läkemedel, främst Sunitinib. Överlevnadschanserna för den som behandlas tidigt är god, medan överlevnaden för dem med metastaser endast är ca 10 procent fem år efter upptäckten.
(Källa: Lunds universitet och Socialstyrelsen)

MikroRNA
RNA är molekyler som bl.a. styr och påverkar egenskaper hos celler och proteiner. MikroRNA är små RNA-molekyler som kan påverka tillverkningen av proteiner och på så vis styra proteinhalten hos kroppens celler. När cellen uttrycker för mycket eller för litet protein, eller om proteintet förändras, t.ex. genom genmutation, kan cancer eller andra sjukdomar uppstå.
(Källa: Lunds universitet)

Text: Björn Martinsson

Ovanstående artikel är en nyhet publicerad på Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.