Ny mätmetod ger säkrare diagnos på ryggskador
Tre av fyra kommer någon gång i livet att få ryggbesvär av mer eller mindre smärtsam natur. För de flesta försvinner problemen inom några veckor, men för var tionde är besvären bestående. Kroniska ryggsmärtor orsakar inte bara ett lidande för den som drabbas utan är även en belastning för sjukvård och samhälle. Ny forskning vid Lunds universitet kan bana väg för bättre smärtlindring och bot.
– Ju tidigare rätt behandling sätts in, desto bättre prognos. Det är därför viktigt att man så tidigt som möjligt kan urskilja vilka ryggpatienter som är i riskzonen för att få långvariga besvär, säger Harald Ekedahl, nybliven doktor i ortopedi vid Lunds universitet.
När ryggen krånglar följs det inte sällan av bensmärta. Om denna senare smärtan är av typen ischias (nervrotspåverkan) kan en nervrotsblockad ge lindring. Men om nervroten är opåverkad hjälper inte en blockad utan då behövs fysioterapi, farmakologisk behandling eller i vissa fall kirurgiska ingrepp.
I vilket fall är tidig diagnos viktig för resultatet. Och här har sjukvården hittills använt sig av olika tester för att utröna skadans natur. Testernas tillförlitlighet har dock visat sig vara bristfälliga.
Säkrare besked om läkning av skadan
Harald Ekedahl, som är fysioterapeut i grunden, funderade på om ett test som fysioterapeuter använder, Slump-testet, bättre kunde avslöja om det fanns en nervrotspåverkan än det test läkare vanligtvis använder (SLR).
Och om det vid konstaterad nervrotspåverkan går att mäta förbättring genom att låta patienten utföra det så kallade fingertip-to-floor testet. Det senare testet skulle göras för att se om en ryggskada verkade bli kvarstående eller höll på att läka ut. Allt för att patienten skulle få så effektivt omhändertagande som möjligt.
– Att kombinera de här två testerna, vilket inte har gjorts tidigare, visade att fler patienter med nervrotspåverkan kunde påvisas mot tidigare. Och vi fick ett säkrare besked om ryggskadan höll på att läka ut eller inte. I och med detta kan rätt behandling sättas in tidigare, säger Harald Ekedahl.
Slump-test vid ländryggsbesvär
Harald Ekedahl gjorde även en studie på personer med ryggbesvär och långvariga bensmärtor som blev behandlade med nervrotsblockad. De patienter som hade nervrotspåverkan enligt Slump-testet visade sig vara mest hjälpta av behandlingen medan de som inte hade nervrotspåverkan hade liten eller ingen effekt av blockaden. Genom att kombinera testet med MR-undersökning ökade tillförlitligheten i diagnosen.
Avhandlingen mynnar ut i att föreslå att Slump-testet utförs på alla patienter med ländryggsbesvär.
Läs mer här: Assessment of lumbar radicular pain. Validity and predictive value of clinical tests. Doktorsavhandling I ortopedi vid Lunds universitet av Harald Ekedahl, maj 2015
Text: ANNA-MI WENDEL
Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 26 maj 2015. Artikeln är publicerad i Vetenskap & Hälsa, där mer information finns om ämnet.
Kontaktinformation
info@vetenskaphalsa.se
