Skillnader mellan olika grupper på arbets- och bostadsmarknaden
Att ha en välfungerande arbets- och bostadsmarknad som erbjuder alla lika möjligheter, framhävs ofta som centralt för att skapa hög välfärd. Trots att tidigare forskning undersökt varför bostadsområdesval och arbetsmarknadsutfall varierar mellan grupper, kvarstår frågor kring varför dessa skillnader uppkommer.
I en avhandling från Linnéuniversitetet undersöker nationalekonomen Emma Neuman förklaringsfaktorer bakom skillnader mellan grupper på den svenska bostads- och arbetsmarknaden.
I två av avhandlingens delarbeten studeras mekanismer bakom och konsekvenser av etnisk boendesegregation i Sverige under 1990- och 2000-talet. Resultaten visar att inrikes födda tenderar att flytta ifrån eller undvika att flytta till bostadsområden när de når en viss brytpunkt i andelen icke-europeiska utrikes födda. Därmed framstår de inrikes föddas flyttbeteende som en viktig faktor bakom uppkomsten av etnisk boendesegregation i Sverige. Vidare visar Neuman att etnisk boendesegregation under uppväxten kan ha inverkan på ekonomiska utfall i vuxen ålder. Barn till inrikes födda som har växt upp i områden med en hög andel utrikes födda tenderar att ha sämre arbetsmarknadsutfall och är mindre benägna att påbörja högskole- eller universitetsutbildning. För barn till utrikes födda visar resultaten att de har lägre sannolikhet att vara arbetslösa eller socialbidragstagande om de under uppväxten bott i områden med hög andel utrikes födda med liknande etnisk bakgrund som deras föräldrar. Har de däremot växt upp i områden med hög andel utrikes födda med olika etnisk bakgrund tenderar de att ha sämre ekonomiska utfall.
Emma Neuman undersöker också hur kulturella normer bidrar till skillnader i arbetsmarknadsutfall mellan utrikes födda kvinnor och män i Sverige. Resultaten visar att bland de som invandrat från länder där kvinnors arbetskraftsdeltagande är betydligt lägre än mäns, är skillnaden mellan kvinnor och mäns arbetskraftsdeltagande också stor på den svenska arbetsmarknaden. Efter längre tid i Sverige, minskar gapet och närmar sig det för inrikes födda. En slutsats är därför att den kulturella inverkan avtar med tiden.
I avhandlingen studeras också hur mäns kognitiva och icke-kognitiva förmågor påverkar deras benägenhet att bli egenföretagare. Resultaten visar att de som är mer jämna i sina olika förmågor har en ökad sannolikhet att bli egenförtagare och tjänar mer på sitt företag. Däremot är inkomster bland löntagare inte högre för de som har mer jämna förmågor. Detta indikerar att egenförtagare gynnas av att vara bra på många olika saker, till skillnad från löntagare som snarare tjänar på att vara specialister.
FAKTA
Emma Neuman kommer ursprungligen från Härnösand. Sedan 2010 är hon doktorand vid Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet.
Avhandlingen “Essays on Segregation, Gender Economics, and Self-employment” behandlas vid ett offentligt försvar fredagen den 5 juni 2015, klockan 10:00. Disputationen äger rum i sal Wicksell, Hus K, Linnéuniversitetet i Växjö. Fakultetsopponent är professor Mahmood Arai, Stockholms universitet.
Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se.
Kontaktinformation
Emma Neuman, Linnéuniversitetet, telefon: 0470- 70 87 59 eller epost: emma.neuman@lnu.se.
