Naturen har blivit det heligaste vi har
I Sverige är naturen den helt dominerande källan till kraft och tröst vid livskriser. När svenskar söker trygghet ro och tröst ger de sig ut i naturen, till skillnad mot övriga européer som söker sig till religionen. Svenskars strategier för att till exempel hantera kris i samband med cancersjukdom presentaras nu i en bok av Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle.
Naturen som kraftkälla i Sverige
När svenskar söker trygghet ro och tröst tar de sig ofta ut i naturen, till skillnad från övriga européer som ofta söker ro i religionen.
– Naturen har blivit det heligaste vi har. Den plats vi söker för att få ro och tröst i livets allvarligaste kriser.
I studien såg 68 procent naturen som viktig och att vända sig till kyrkan bara 14 procent. Att lyssna på naturens musik 66 procent mot religiös musik 14 procent.
– Detta gör antagligen Sverige unikt.
Vi är socialiserade på naturen
För att förstå detta måste man samtidigt förstå hur vi i Sverige har blivit socialiserade att älska naturen och att vara i naturen.
– I USA är det vanligare att man vänder sig till kyrkan vid en kris. Där har man sedan barndomen gått i kyrkan och man ser sin president be.
– Man använder helt enkelt det som finns i bagaget. Vi har natur och vi har en kultur av naturromantik. Allt finns där färdigt och det måste cancervården använda mycket mycket mer.
Svenskarnas strategier vid kris
Dessa rön om svenskars strategier för att till exempel hantera kris i samband med cancersjukdom presentaras nu i en bok av Fereshteh Ahmadi, professor i sociologi vid Högskolan i Gävle.
En stor studie om hur kulturen påverkar valet av coping-strategier, med deltagande av över 2000 cancerpatienter, ger ett entydigt resultat.
– Människor behöver definitivt strategier för att hantera inte bara fysisk hälsa, utan också psykisk- och andlig/existentiell hälsa, säger Fereshteh Ahmadi.
Att vara vid liv är inte samma som att leva
– ”I Sverige vill de att vi ska vara vid liv, men hjälper oss inte att leva” – går som en röd tråd i mitt material. Man måste uppmärksamma att krisen finns kvar även om operationen gick bra.
– Skicka människor till sköna naturplatser och hälsoträdgårdar. Uppmuntra och hjälp även våra invandrare att se värdet i naturen.
Den nya generationen som nu bor i stora städer har kanske tappat denna känsla för naturen. Detta kan vara ett sätt att ta dem tillbaka.
– Det blir samtidigt också ett sätt att hjälpa miljön, något man vördar aktar man.
Det egna ansvaret
Att själv försöka ta ansvaret för sin situation är den andra viktiga strategin vid kris i Sverige.
– Det intressanta är att jaget och det egna ansvaret hela tiden finns i Sverige. Att man själv måste ta ansvar för sina handlingar samt att man lyfter fram positiv ensamhet.
Det här ser man även i den religiösa kontexten i Sverige. I USA till exempel ber man om att ”Gud, ta mig i dina händer till en plats där jag blir fri från smärtan” i Sverige ”Ta min hand så att vi tillsammans kan gå….”
Vid alla kriser
Denna studie kan användas vid alla sorters kriser som, till exempel Estonia, Utöya. Nu ska hon påbörja en studie riktad till andra grupper.
– Kanske till dem som har förlorat en viktig person i sin familj, som ett barn, som också tar med sig existentiella frågor.
Intresse från andra länder
Intresset från andra länder att göra en liknande studie även hos dem är stort.
– Jag har valt ut Kina, Japan och Nordkorea. Länder som inte är religiösa, då meningen är att visa hur kulturen påverkar.
Studien utförs också i Turkiet, för att det där har växt upp en stark sekularism bland unga. Detta för att kunna jämföra med ett land som är sekulärt men där religionen har påverkan på kulturen.
– Det tre första är länder som är starkt sekulariserade men där andlighet på ett starkt sätt har påverkat deras kultur.
I Sydkorea har till exempel naturen också en stark betydelse men där går man till bergen som har stort symbolvärde. En annan sak är att äta hälsosam mat som de ser som andligt.
I Japan kan man också förutspå naturens stora betydelse. I Kina är relationen till familjen och den gruppindelade andan intressant, men de är absolut inte religiösa.
– Turkiet har ett annat sätt att tänka, och en helt annat kultur där andlighet kanske inte är så viktigt. Så det blir intressant att jämföra.
Studiens resultat
Existentiell coping:
Mitt liv är något större, man kanske dör men man tillhör något större och skall överleva på det sättet.
- 01 Naturen som en viktig resurs
- 02 Att lyssna till ”naturens musik”
- 03 Vandra i naturen eller delta i en aktivitet utomhus som ger en “andlig” upplevelse
- 04 Att själv omedelbart ta kontroll över sin situation utan Guds hjälp
- 05 Tänka att livet är en del i en större och högre kontext
- 06 Att sitta ensam och fundera och filosofera över livet och andra ting, att få pusselbitarna att falla på plats
Andlig coping:
Man tror på någonting, en andlig kraft.
- 09 Att tänka på en andlig kraft
- 11 Att uppleva starka andliga känslor
- 12 Få en andlig upplevelse med hjälp av andra
- 14 Lyssna till andlig musik
- 15 Känna en stark andlig gemenskap med andra människor
- 21 Försöka att inte tänka på sjukdomen genom att fundera på andliga frågor
- 22 Hopp om en andlig återfödelse till denna värld
- 23 Ge andligt stöd till andra
Religiös coping
- 12 Att lyssna till religiös musik
- 13 Att be till Gud om hjälp
- 16 Att tänka att man har gjort sitt bästa och nu ligger allt i Guds händer
- 17 Tankar på Gud eller Jesu lidande eller andra religiösa personers liv
- 18 Tänka att man alltid har haft en stark samhörighet med Gud
- 19 Att gå till kyrkan
- 24 Att söka hjälp av en präst eller en annan religiös ledare
Fakta om studien
I denna studie har enkäter fördelats bland personer som har/har haft diagnosen cancer i Sverige, totalt 2355 personer har svarat. Resultaten visar att naturen har varit den viktigaste coping-metoden hos cancerpatienterna.
Det högsta medelvärdet (2,9) har faktorn ”Naturen har varit en viktig resurs för dig så att du kan hantera din sjukdom”. Två av tre svarande (68 procent) att vistelser i naturen till stor eller ganska stor del har varit en hjälp för att må bättre under/efter sjukdom. Den näst viktigaste metoden är att lyssna på naturliga ljud som fågelsång och vind. 66 procent av de svarande anger att detta i stor eller ganska stor utsträckning har hjälpt dem må bättre under sjukdomen. Att promenera eller delta i någon aktivitet utomhus, kommer på tredje plats.
Resultaten från denna undersökning om vilken roll naturen spelar för människor med cancer, bekräftar resultaten från en tidigare studie. Baserat på resultaten från en kvalitativ studie bland patienter med cancer i Sverige (Ahmadi 2006) har författarna genomfört denna kvantitativa studie för att undersöka i vilken utsträckning resultaten är tillämpliga på en bredare population av cancerpatienter i Sverige.
Utöver frågor som rör den tidigare kvalitativa studien har vi i utformningen av den aktuella kvantitativa studien också använt RCOPE-enkät designad av Kenneth I Pargament.
Forskare
Fereshteh Ahmadi, forskningsledare och professor i sociologi, avdelningen för social arbete och psykologi, Högskolan i Gävle
Nader Ahmadi, docent i sociologi, avdelningen för social arbete och psykologi, Högskolan i Gävle
MarieAnne Ekedahl, docent i religionspsykologi, Uppsala universitet.
Pär Salander, Professor i social arbete, Umeå Universitet
Fariba Mousavi, Master i psykologi, Stockholm Universitet.
Kontaktinformation
Fereshteh Ahmadi, professor i socialt arbete E-post: fereshteh.ahmadi@hig.se
