Hur filantroper upplever ansvarsutkrävande för sitt givande

I en värld där allt större förmögenheter samlas hos ett litet antal individer, blir det viktigt att förstå om ansvar kan utkrävas av dessa superrika när de ger bort delar av sin förmögenhet för att främja, och påverka, välgörande ändamål.

Vanligtvis studeras hur filantroper kan utkräva ansvar av de individer och organisationer som tar emot gåvorna, men en ny avhandling från Uppsala universitet vänder på perspektivet och undersöker hur denna typ av filantroper upplever ansvarsutkrävande för sitt eget givande. Filantroperna jämförs mellan olika länder och med andra typer av finansiärer såsom myndigheter, företag och ideella insamlingsorganisationer.

Det specifika studieområdet handlar om finansiering av mänsklig embryonal stamcellsforskning i Sverige, Kalifornien och Sydkorea. Studien visar att i de flesta fall upplever filantroper att det inte finns någon specifik grupp människor eller organisationer som kan utkräva ansvar av dem, och att de på denna punkt skiljer sig från andra typer av finansiärer.

Trots detta varierar filantropers rättfärdigande av sina gåvor mellan olika länder. I Sverige rättfärdigar de sitt givande genom att hänvisa till vetenskaplig kvalitet och agerar mycket likt offentliga aktörer, medan de i Kalifornien refererar till att de ska ge just för att staten inte gör det.

– Trots skillnader mellan länderna är filantroperna dock mycket lika inom respektive land. Detta visar på att de i hög utsträckning använder sin frihet till att agera samstämmigt. I detta avseende skiljer de sig från andra typer av finansiärer, som både upplever mer ansvarsutkrävande för sitt givande och också agerar mer heterogent, säger Noomi Weinryb.

Avandlingen Free to Conform – A Comparative Study of Philanthropists’ Accountability försvarades den 5 juni 2015. Avhandlingen kan laddas ner i fulltext.

Kontaktinformation
Noomi Weinryb, tel: 0702-409 790, e-post: noomi.weinryb@fek.uu.se