Patienter förstår inte alltid syftet med läkemedelsprövningar
Kliniska läkemedelsprövningar är en viktig del av cancerforskningen. Framtidens patienter är beroende av att de som är svårt sjuka idag ställer upp och testar läkemedel. I en avhandling från Uppsala universitet visar Tove Godskesen att patienterna inte alltid förstått syftet med studierna de deltar i.
Den 28 augusti disputerar Tove Godskesen på en avhandling där hon undersökt varför cancerpatienter deltar i läkemedelsprövningar och om de förstått informationen de fått. Hon visar att de flesta har fått tillräcklig information, varit nöjda med sitt deltagande och kunde rekommendera andra att delta. Men det fanns en liten grupp av de svårast sjuka patienterna som hade problem med att förstå vad en läkemedelsprövning innebär. Enligt Tove Godskesen är det här ett etiskt dilemma för klinisk forskning som riskerar att urholka poängen med att be deltagarna om ett informerat samtycke.
Sannolikheten för att patienter skulle ha nytta av att vara med i en fas-1-studie (där man testar ett läkemedel på människor för första gången) är ganska liten eftersom doserna är låga och det huvudsakligen handlar om läkemedelssäkerhet. Ändå väljer många att delta. Tidigare forskning visar att patienter ofta väljer riskfylld och tuff behandling med liten chans för bot. Tove Godskesens forskning bekräftar detta. Hon såg att de hade orealistiska förväntningar om bot och bristande förståelse av syftet med läkemedelsprövningarna.
– Ett nytt läkemedel väcker självklart hopp om bot för en svårt sjuk patient. Det blir som att gripa efter varje halmstrå som finns och man är villig att utstå mycket för att få vara med i studien, säger Tove Godskesen.
Många patienter uppskattar den nära relation de får med forsknings-sjuksköterskorna och beskrev känslan av att få en typ av VIP-behandling. Det ger en känsla av trygghet för både patienter och anhöriga. Men häri ligger också ett dilemma: För att patienternas sista tid i livet ska bli som de vill är det viktigt att de förstår att detta slags studier inte syftar till att bota den enskilde patienten utan till att ta fram ny kunskap.
Förutom intervjuerna ingick en enkät till patienter som deltog i studier där man jämför den nya behandlingen med standardbehandling (fas-3). Dessa patienter är välinformerade, men enkäten visar att 20 procent ansåg att de inte fått tillräcklig information om biverkningar och att de inte visste hur de skulle ställa frågor till de som ansvarar för studien.
Även dessa patienter deltog framförallt för att de hoppades bli friska, men också för att hjälpa framtida patienter och forskningen. Män och patienter över 65 ställde oftare upp för att ”betala tillbaka” för den hjälp de fått, antingen utifrån en känsla av plikt eller för att deras anhöriga tyckte att de skulle delta i studien. En styrka med enkätstudien är att så många valde att svara: hela 92 procent.
Mer om Tove Godskesen: Tove Godskesen är sjuksköterska och har en magisterexamen i Vårdvetenskap och har studerat Folkhälsovetenskap på masternivå.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Tove Godskesen: telefon: 070-731 70 20, e-post: tove.godseksen@crb.uu.se
