Nanoteknik används i utveckling av behandling för ögonsjukdomar

Det säger Maria Thereza Perez, ögonforskare på BMC i Lund. Tillsammans med Christelle Prinz, forskare i nanofysik vid LTH, försöker hon ta fram ett material som kan användas i ett näthinneimplantat som åtminstone delvis återställer synen för blinda och synskadade.

De nya resultaten av cellstudierna som publicerats inger förhoppningar.

– Det låter som science fiction, men det är det inte. Det finns redan implantat som ger de här patienterna en viss ljusperception och synfunktion under en period. Däremot är synskärpan mycket låg och många av dagens implantat kräver externa strömkällor, säger Maria Thereza Perez och tar även upp ett annat exempel.

– Det finns idag till exempel även implantat som kontrollerar de ofrivilliga rörelser som kan drabba patienter med Parkinsons sjukdom.

Kan styra vilka celler som fäster på nanotrådarna
Lundaforskarnas arbete grundar sig på en komplicerad teknik med nanotrådar.

– Vi har i studierna sett att nervceller från näthinnan som sätts i kontakt med specifika nanotrådar uppvisar viktiga inslag av friska funktionella nervceller. Genom en speciell design, har vi nu visat att det är möjligt att styra vilka celler som fäster på nanotrådarna och lyckats få näthinneneuroner att växa i kontakt med nanotrådarna medan gliaceller håller sig till ytan som saknar dem.

Som andra forskare och vi nyligen visat, är gliaceller avgörande för nervcellers funktion, men när syn- eller gangliecellerna dör, överaktiveras de, vilket vi tidigare har visat begränsar effektiviteten av olika behandlingar. Det samma gäller inopererade implantat som efter en tid omges av överaktiverade gliaceller som försämrar elektrodernas funktionalitet. Förhoppningen om långt effektivare implantat i framtiden.

– Med den nya designen har nervcellerna fortfarande nära till de viktiga gliacellerna men bibehåller en mycket bra kontakt med nanotrådarna. Nu måste vi gå vidare, bland annat med att utveckla ljuskänsliga nanotrådar, vilket skulle ge möjlighet att ersätta de ljuskänsliga cellerna och skapa trådlösa implantat, säger Maria Thereza Perez.

– Lyckas vi med det här räknar vi med att våra studier kommer att bidra till utvecklingen av en ny generation av implantat för synskadade patienter, långt effektivare än de som finns att tillgå idag.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Ovanstående text är en nyhet från Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Region Skåne, 2/9 2015. Artikeln är publicerad på forskningssajten Aktuellt om vetenskap & hälsa, där mer information finns om ämnet.