Patienter med typ 2-diabetes bör få förtur till fetmakirurgi
De långsiktiga läkemedelskostnaderna är betydligt lägre för personer med diabetes som genomgår fetmakirurgi än för de som får traditionell fetmabehandling. Det visar en ny studie i Lancet Diabetes & Endocrinology, som ger stöd åt att personer med typ 2-diabetes bör prioriteras för operation.
I den aktuella studien från Karolinska Institutet och Sahlgrenska akademin har forskare jämfört kostnaderna under en 15-årsperiod efter kirurgisk respektive konventionell fetmabehandling hos drygt 4000 patienter som hade antingen diabetes, prediabetes eller normal blodsockerstatus.
Resultaten från studien, som publiceras i Lancet Diabetes & Endocrinology och som även involverat forskare från Australien, visar att de sammantagna sjukvårdskostnaderna för diabetikerna är ungefär desamma oavsett om de opereras eller får traditionell fetmabehandling.
– Även om en fetmaoperation initialt är ganska dyr balanseras det långsiktigt av att diabetiker ofta blir av med sin diabetes efter operationen, vilket leder till lägre kostnader för läkemedel och sjukvård, säger Lena Carlsson, forskare vid Sahlgrenska akademin.
– Våra resultat ger stöd åt tanken att patienter med typ 2-diabetes bör prioriteras för fetmakirurgi före de som har normalt blodsocker. Det gäller speciellt de som har en nyligen diagnosticerad diabetes, säger Martin Neovius, Karolinska Institutet.
I många länder fattas beslut om fetmakirurgi utifrån en persons BMI, och de med högst BMI prioriteras i allmänhet först. Fetmarelaterade sjukdomar, till exempel diabetes, kan också vara en faktor – men olika länder har olika riktlinjer. Flera forskargrupper har på senare tid argumenterat för att prioriteringarna för fetmakirurgi bör baseras på patientens sockerstatus, snarare än enbart BMI.
Det har dock funnits en osäkerhet kring hur detta skulle påverka de långsiktiga sjukvårds- och läkemedelskostnaderna. Lancet-studien visar nu att den sammantagna läkemedelskostnaden under 15 års uppföljning i gruppen icke-diabetiker inte skilde sig för de som opererades som för de som fick traditionell behandling.
För de med prediabetes (förstadium till diabetes) var läkemedelskostnaden dock ungefär 28 000 kronor lägre i kirurgigruppen – och cirka 46 000 kronor lägre för de med utvecklad diabetes som genomgick kirurgi. Medan de totala sjukvårdskostnaderna över 15 år var högre bland icke-diabetiker och prediabetiker som opererades (på grund av kostnaderna för operation och eftervård), var totalkostnaderna för diabetiker lika stora oavsett behandlingsalternativ.
– Eftersom operationen ofta befriar patienten från diabetes förhindras också diabetesrelaterade komplikationer, något som ytterligare minskar framtida sjukvårdskostnader, säger Lena Carlsson.
Studien, som enligt forskarna är den första i sitt slag i världen, bygger på data från Swedish Obese Subjects (som studerar långtidseffekterna av fetmakirurgi) samt uppgifter från Läkemedelsregistret och Patientregistret.
Kontaktinformation
Martin Neovius, docent, Karolinska institutet 073-903 3774 martin.neovius@ki.se Lena Carlsson, professor vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 070 679 1154 lena.carlsson@medic.gu.se
