Barnmorskans roll viktig i mötet med ny kultur
Somaliskfödda kvinnors möte med kvinnohälsovården i Sverige är en positiv erfarenhet samtidigt som det kan skapar osäkerhet när budskapen skiljer sig från det man lärt sig. Men mötet kan vara en viktig länk in i det nya samhället om stödet är det rätta, visar forskning från Uppsala universitet.
Barnmorskan Ulrica Byrskog har i sin avhandling vid Uppsala universitet och Högskolan Dalarna fördjupat sig i somaliskfödda kvinnors hälsa i samband med graviditet och barnafödande, med speciellt fokus på våldsutsatthet och på mötet med mödrahälsovården i Sverige. Data bygger på journalstudier och intervjuer med somaliska kvinnor och barnmorskor som arbetar i flyktingtäta områden. Jämförelser gjordes också med svenskfödda kvinnor.
– Tidigare forskning har visat samband mellan våld, stress och ohälsa hos gravida, och i barnmorskans folkhälsoansvar ingår att uppmärksamma våldsutsatthet under graviditet. Det är viktigt att studera hur mötet med mödrahälsovården fungerar för dessa kvinnor, många bär med sig krigsupplevelser, säger Ulrica Byrskog.
Något överraskande visade det sig att somaliska barnaföderskor rapporterade bättre psykisk hälsa än de svenska. Å andra sidan skrev de somaliska barnaföderskorna in sig senare på MVC och hade en ökad risk för förlossningskomplikationer jämfört med svenska kvinnor. Det råder alltså fortfarande ojämlik vård trots att olikheterna varit kända sen tidigare.
Trots svåra erfarenheter förmedlade de somaliskfödda kvinnorna förnöjsamhet och en stark vilja och förmåga att gå vidare i sin nya tillvaro i Sverige. Denna bild bekräftas i barnmorskeintervjuerna, kvinnorna uppfattas som resursstarka. Hälsofaktorer som omnämns är sociala nätverk, fokus på moderskapet, en stark gudstro samt ett praktiskt stöd från mödravården och andra sociala samhällsinsatser.
Samtidigt framkommer i avhandlingen att mötet med välfärdsstatens resurser inom kan leda till osäkerhet och oro, exempelvis när vårdgivares budskap kring barnafödande skiljer sig från de man får från sitt sociala nätverk. Ett annat exempel är att samtidigt som svenska lagstadgade rättigheter för kvinnor sågs som en tillgång, kunde roll- och makt-förskjutningar orsaka spänningar i partnerrelationer och leda till ökat behov av dialog och stöd.
Barnmorskorna å sin sida betonade vikten av se det unika hos varje kvinna, bortom stereotyper, samtidigt som språkbarriärer och social distans kunde vara begränsande i uppgiften att fråga om våld, eller i att förstå underliggande behov.
Sammanfattningsvis visar avhandlingen på balansakterna i mötet mellan två samhällssystem. Samtidigt som inneboende resurser och social samhörighet är en värdefull tillgång i att hantera våld och stress på gruppnivå får individuella behov av stöd inte förbises i vårdmötet. För det är en utmaning att navigera mellan välkända hälsonormsystem, och nya, obeprövade sådana.
– I denna process är barnmorskan en tidig och naturlig länk in i det nya samhället. I vårdmötet är tid, tillit, dialog med hjälp av tolk och navigering till rätt stödstrukturer i det svenska samhället viktiga komponenter. Ett samarbete, dels med lokala somaliska nätverk, dels över professionsgränser inom vård-och socialtjänst, kan bidra till ett bättre fungerande stöd för svensksomaliska familjer i denna balans mellan två världar, säger Ulrica Byrskog.
Avhandlingens titel: ‘Moving On’ and Transitional Bridges. Studies on migration, violence and wellbeing in encounters with Somali-born women and the maternity health care in Sweden
Kontaktinformation
Ulrica Byrskog, tel: 073-4616939, ulrica.byrskog@kbh.uu.se