Författarens kändisskap allt viktigare
Att lansera författarens liv och personlighet blir allt viktigare för litterär framgång – och påverkar också hur vi värderar själva texten. – Det går inte att bortse ifrån att det vi känner till om författarens eget liv påverkar värdet av litteraturen, säger Torbjörn Forslid, professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet.
I ett pågående forskningsprojekt – Att förhandla litterärt värde – undersöker Torbjörn Forslid tillsammans med fem andra forskare hur denna förhandling går till. Forskarna använder metoder som inte är helt vanliga bland litteraturvetare. De lämnar själva texten för en bredare undersökning som innefattar fältstudier.
Under Bok- och biblioteksmässan 2013 följde de 20 boksläpp för att se hur böckerna och författarna lanserades, hur de mottogs av media och läsare och hur detta påverkade litteraturens värdering.
Bokmässan ideal för kändisskap
– Det finns knappast någon bättre plats att studera detta än på bokmässan. Vi följde publikens reaktioner. Vi tittade på förlagens marknadsföring. Bokmässan är tuff. Det är inte många debutanter där, säger Torbjörn Forslid som intervjuades på Forskartorget under årets Bok- och Biblioteksmässa.
Fenomenet är inte nytt. Författare har i alla tider lanserat sig. August Strindberg, Charles Dickens, som båda levde på sin penna, skiljer sig därvidlag inte från Camilla Läckberg. Det som är nytt är omfattningen. Bokförlagen använder allt fler kanaler för att marknadsföra sina författare och därmed bygga deras varumärken.
Läsarna svarar med att odla identifikation och samhörighet med författare och deras böcker. Etablerade författare trängs undan Detta celebritetsskapande har enligt Forslid lett till att det finns ett segment av etablerade, prisbelönta och tidigare lästa författare som hamnat i bakvatten. De tränger inte igenom i mediebruset och säljer inte särskilt många böcker.
Tidigare har Torbjörn Forslid tillsammans med litteraturprofessorn Anders Ohlsson studerat författarens Björn Ranelids karriär och bland annat följt honom med kamera. Ranelid var en författare som hade några tusen läsare under 1980-talet. Tills han beslutade att gå ut i offentligheten.
– Ranelid är ett lysande exempel på hur författarens personlighet påverkar värdet på hans böcker. Man kan säga att svenska folket är delat i sina sympatier eller antipatier mot honom – och hans böcker.
Författarkändisen – blind fläck inom forskningen
Att bokförsäljningen påverkas är en sak. Hur ser det ut bland recensenter och litteraturvetare? Inom litteraturvetenskapen har författarens celebritetsvärde varit något av en blind fläck. Litteraturvetare tänker sig gärna att text ska vara ”ren” utan att författarens liv och person läcker in i den.
När till exempel Nobelpriset delas ut brukar Svenska Akademien framhålla sitt totala ointresse för författarens politiska eller mediala gärningar. Detta menar Forslid är en naiv hållning. Ingen litteratur existerar i ett vakuum. Bara det faktum att deckarförfattare som Liza Marklund och Camilla Läckberg numera recenseras på samma kultursidor som exempelvis Horace Engdahl säger något om kändisskapets betydelse för litteraturens estetiska värde.
Ibland kan dock författarens person stå i vägen för verket. Detta hände enligt Forslid när Jan Guillous roman Ondskan publicerades i Sverige 1981. Boken blev nedsablad av svenska litteraturrecensenter. När boken ett tiotal år senare kom ut i Frankrike vann den pris för bästa översatta roman.
– I Frankrike visste man inte vem Guillou var, där var han inte alls kontroversiell som här, säger Torbjörn Forslid.
Text: Thomas Heldmark
Ovanstående text är en artikel från Riksbankens Jubileumsfond.
