Sårbarhet och önskan om uppmärksamhet präglar ungas samspel i sociala medier

Avhandlingen består av tre delstudier; en inledande enkätundersökning där 1686 unga har besvarat frågor som berör grad av ansvar för varandra online, med speciellt fokus på stöd och kränkningar. I syfte att synliggöra hur ungdomarna skapar villkor för online-kommunikationen genomfördes därefter en intervjustudie med 32 ungdomar. Den tredje delstudien, som är en textanalys av Facebooks policydokument, belyser hur det sociala mediet i sig också skapar villkor för kommunikationen online.

Relationer måste vårdas både online och offline

Resultatet visar att i ungdomarnas samspel online uppkommer en spänning mellan strävan efter uppmärksamhet och den sårbarhet och utsatthet som råder i online-kommunikationen. Att ha en trygg social tillhörighet är centralt för ungdomarna och dessa relationer måste vårdas både online och offline. Ömsesidighet och respekt för varandra är överordnat i nära vänskapsrelationer. En stödjande kultur online, som präglas av ansvar och omsorg, har definierats med hjälp av en statistisk analys. Men i interaktioner med kamrater som inte tillhör den nära kamratkretsen finns andra kvaliteter. Här blir den egna positioneringen överordnad. Ungdomarna gör skillnad på kamrater och handlar målinriktat i syfte att gagna egna intressen.

– Genom den statistiska bearbetningen har jag kunnat definiera en kränkande kultur, säger Liselotte Eek-Karlsson. Det ska dock poängteras att den är betydligt mindre än den stödjande.

Samspelet online kan inte enbart betraktas som fritt och obundet, utan resultatet visar att det även sker en stark disciplinering. Konstruktion av kön är en aspekt av disciplinering och dessa förhandlingar följer med till online-kommunikationen. Ungdomarnas handlingsutrymme kan dock inte enbart relateras till kön, utan detta villkoras även utifrån grupptillhörighet och den status som är förknippad med denna. Det innebär att flickor och pojkar inte kan betraktas som homogena grupper, utan hänsyn måste även tas till sociala hierarkier och de olika normsystem som utvecklats i de olika grupperingarna. Risken för att bli utsatt är stor om normsystemen överträds. Ungdomarna agerar utifrån sin sociala position och de förväntningar som finns på positionen ifråga. Det betyder att en flicka eller pojke kan få positiva omdömen när de publicerar ett innehåll, medan en annan kan bli utsatt när de publicerar samma typ av innehåll.

Sociala medier inte bara ett verktyg

Det sociala mediet, exempelvis Instagram, Kik eller Ask.fm, kan inte betraktas som ett passivt redskap som enbart väntar på att bli använt. Värden kring mänsklig samvaro byggs implicit in i konstruktionen av ett socialt medium som inverkar på ungas kommunikation. Konstruktionen av det ”virtuella rummet” både möjliggör och begränsar ungas kommunikation. I sin förlängning blir det också en fråga om hur relationen mellan individ och kollektiv ska utformas och vilka värden som ska vara överordnade. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan ungdomarna och det sociala mediet. Å ena sidan fungerar det sociala mediet som en fritidsgård där ungdomarna är bundna till det specifika sociala medium där kamraterna befinner sig. Webtjänsten eller mobilapplikationen är, å andra sidan, avhängig sina användare. Dessa existerar så länge ungdomarna uppehåller sig där. Konkurrensen mellan sociala medier är stor och det gäller för det enskilda mediet att vara både innovativt och känsligt för samhälleliga strömningar för att få ungdomar att stanna kvar i mediet.

Avhandlingen kan beställas från Linnaeus University Press, lupress@lnu.se.

Kontaktinformation:
Liselotte Eek-Karlsson, telefon: 0480 – 44 67 52 eller epost: liselotte.eek@lnu.se.
Jonas Tenje, pressansvarig 070 – 308 40 75