Äldre allt friskare och kan jobba ännu mer
Sysselsättningen bland äldre har ökat kraftigt, men inte lika mycket som de äldres hälsa förbättrats. Sett enbart till hälsan finns en stor potential för ett ännu högre arbetskraftsdeltagande bland äldre i Sverige i framtiden, säger Mårten Palme vid IFAU.
Rapportförfattarna studerar relationen mellan arbetskraftsdeltagande och hälsa hos dem som var 55–69 år under perioden 1985–2009. De finner att hälsan förbättrats väsentligt, dödligheten bland 65-åringar har till exempel minskat från 0,2 promille år 1991 till 0,13 promille 2009.
– Gruppen 60–65 år är inte densamma idag som i mitten av 1990-talet, de har betydligt lägre dödlighet och en bättre självskattad hälsa, säger Mårten Palme som är en av rapportförfattarna.
Ännu fler skulle kunna jobba
Sysselsättningen bland de äldre har ökat under samma tid, men inte på motsvarande sätt som hälsan förbättrats. Sysselsättningsraden vid en given hälsonivå var mycket lägre år 2009. Vid en given hälsonivå jobbade till exempel 80 procent av männen år 1985, jämfört med 65 procent av männen år 2009.
– De äldres sysselsättning har ökat, men sett enbart till hälsan finns en stor potential för ett ännu högre arbetskraftsdeltagande bland äldre i Sverige i framtiden. I genomsnitt skulle männen kunna arbeta drygt tre år längre om de arbetat lika mycket som de gjorde 1985 vid motsvarande hälsa, säger Mårten Palme.
– Hälsa är naturligtvis inte det enda som påverkar de äldres arbetsutbud, säger Mårten Palme vidare. Arbetsmiljön och trygghetssystemens utformning spelar troligtvis också in.
Författarna studerar också hur mycket mer de äldre i arbetskraften skulle kunna arbeta om de arbetade lika mycket som de i åldersgruppen 50–54 år som hade motsvarande hälsa. De finner att männen i åldersgruppen 60–64 skulle kunna ha 13,5 procent högre sysselsättning och de i åldersgruppen 65–69 år skulle kunna ha 68 procents högre sysselsättning. För kvinnor är resultaten likartade: lite lägre för åldersgruppen 55–59, men lite högre för kvinnor äldre än 60 år.
Data och metod
Författarna gör statistiska analyser baserade på registerdata och enkätdata, där sannolikheten att vara sysselsatt för olika åldersgrupper relateras till dödlighet och mått på självskattad hälsa. Via skattade samband för en yngre grupp kan man ställa frågor om hur mycket en äldre grupp skulle arbeta om sambandet mellan hälsa och sysselsättning var detsamma som i den yngre gruppen.
Kontaktuppgifter
IFAU rapport 2015: 24 Kan vi jobba tills vi blir 75? Är skriven av Per Johansson Uppsala universitet och IFAU; Lisa Laun IFAU och Mårten Palme vid Stockholms universitet. Rapporten är en sammanfattning av IFAU Working paper 2015:29.
För mer information
Mårten Palme 08-16 33 07 eller marten.palme@ne.su.se
